Något som fick utrikesminister Carl Bildt och stora delar av etablissemanget, inklusive mainstreammedia, att gå i taket. Det pratades om ett obalanserat raseriutbrott, fast Rodríguez framstod som lugnet själv när han framförde det, och Kubas ambassadör kallades upp till UD.
Anklagelsen var ett svar på en i många stycken rättvis kritik av Kuba. En kritik som inte blir mindre rättvis för att Bildt lät bli att kritisera USA:s mycket grövre brott mot mänskliga rättigheter. Men att den kritiken var rättvis gör inte att Rodríguez svar bara kan avfärdas som vansinne, så som etablissemanget gjorde.
När Al Gore härom dagen gästade Sveriges Television tvingades han erkänna att Castro hade gjort något bra när han delade ut energilampor till alla Kubas invånare. Och så är det självklart, diktaturer kan göra bra saker och demokratier hur mycket vansinniga saker som helst. Att ett land ses som en diktatur och ett annat som demokratiskt gör inte att det senare med automatik har rätt.

Vi som lever i Sverige nu kan självklart inte klandras för det som hände under tidigare århundraden. Arvssynd går inte att försvara och därför kan vi knappast stå till svars för vad vikingar och kungar gjort genom historien.
Men när det gäller Tyskland, Ryssland med flera länder krävs det ofta att de ska göra upp med sin historia. Är det då inte rimligt att vi också gör det? Och om vi inte gör det, utan skryter om de historiska imperialistiska övergreppen, finns det då inte skäl att kritisera Sverige? Du tronar på minnen från fornstora dagar. Till och med i nationalsången lyfter vi fram Sveriges imperialistiska erövringar.

Sverige har under de senaste femton åren blivit allt mer öppet mot våra europeiska grannar. Samtidigt har vi slutit oss alltmer mot resten av världen, mot alla som är mindre vita än vi européer. De som trots allt kommer hit jagar vi i de allra flesta fall iväg. Och det även om de riskerar tortyr, död eller annan förföljelse. Och de få som vi låter stanna placerar vi i stor utsträckning i förortsgetton tillsammans med likasinnade. Allt för att slippa beblanda oss.

Ligger det då inte ganska mycket i påståendet om diskriminering av invandrare och minoriteter som inte motsvarar rasistiska ideal? Visst, hårda ord som inte är vanliga i den diplomatiska jargongen. Men är det inte befriande med en diplomat som tar bladet från munnen och säger den sanning som egentligen inte får sägas? Även om det är Castros utsände?