I vanliga kommunfullmäktige är andelen personer med invandrarbakgrund bara 10 procent. Något som ska jämföras med befolkningen i Göteborg där andelen personer med invandrarbakgrund är 30 procent.
Henry Bäck är professor på förvaltningshögskolan och säger att personer med invandrarbakgrund är en underrepresenterad grupp i politiken, oavsett hur man definierar begreppet invandrarbakgrund. Enligt honom behöver partierna försöka få fler personer med invandrarbakgrund, eftersom det är där snedfördelningen börjar.
-- Är man väl med i partiet märks ingen diskriminering. De kanske hamnar lite längre ner på listorna, men inte nämnvärt. Och de behöver inte vänta längre tid på att komma med på listorna än andra.
I ungdomsfullmäktige har däremot 40 procent utlandsklingande namn. Någon närmare undersökning av exakt hur många av dem som faktiskt har invandrarbakgrund har man inte gjort. Men Eva Looström som är planeringsledare för ungdomsfullmäktige upplever att det är många. Hon berättar vidare att man inte gjort några speciella ansträngningar för att få en hög representation.
- Det är barnen själva som fått anmäla sig och rösta. Unga människor i dag har inget problem med segregation. De är vana att möta personer med olika ursprung i sin vardag. Det är vi vuxna som lever segregerat, i alla fall i innerstan.
Men att ta steget från ungdomsfullmäktige till att bli riktig politiker kan vara stort. Henry Bäck tror att steget är riktigt stort.
- Det är ju ingen riktig politik där man beslutar saker. Det är nog bara en lekstuga, säger han.
Eva Looström tror däremot att steget inte är så långt.
- En del går vidare. De går med i något partis ungdomsförbund och så. Men tanken med ungdomsfullmäktige är inte att skapa någon plantskola för politiker. Meningen är att öka intresset för samhällsfrågor och att få möjlighet att veta mer, fatta mer, tycka mer och tänka mer.
För att vara med i ungdomsfullmäktige behöver man inte vara med i något parti. Det är sakfrågorna som är det viktigaste. Admir Ramadamovic, 15, är med i ungdomsfullmäktige och han har ännu inte bestämt sig för vilket parti han sympatiserar mest med.
- Just nu, när man är ung tror jag att det är lättare att koncentrera sig på sakfrågor. Mer partipolitiska frågor kan man vänta med tills man blir lite äldre, säger han.
Att inte vara med i ett parti gör att det nästan blir omöjligt att bli nominerad till ordinarie fullmäktige.
- Det är ju ingen lag på att man måste vara med i ett parti, men partierna nominerar ju nästan uteslutande medlemmar, säger Henry bäck.
Men Admir Ramadamovic kan tänka sig att gå med i ett parti om några år och även att bli politiker.
- Jag kan tänka mig att bli politiker i framtiden om möjligheten finns, om jag har tid och ork.
Att det är viktigt att personer med invandrarbakgrund finns med i fullmäktige är han övertygad om.
- De kan bidra med olika åsikter och erfarenheter. Vissa har känt av olika politiska system och kan dela med sig av sina erfarenheter av det.
De politiska partier som GFT har pratat med säger att de jobbar aktivt med att få fler medlemmar och gärna ser fler personer med en annan bakgrund.
Henry Bäck på Förvaltningshögskolan säger att den låga representationen kan bero på många saker: bristande språkkunskaper eller på partiernas rekryteringssvårigheter i allmänhet.
Fouad Rasho är assyrier från Syrien och tror att en anledning till att det är svårt att rekrytera personer med invandrarbakgrund är rädsla.
- Det finns många invandrare som upplevt problem med att vara politiskt aktiva i sitt hemland, och därför inte vågar engagera sig.
Om det kommer att se annorlunda ut i framtiden återstår bara att se, men Admir Ramadamovic tror att anledningen till att så många med invandrarbakgrund har intresserat sig för ungdomsfullmäktige beror på ett stort engagemang.
- Det är många som vill uttrycka sig demokratiskt, något som kanske inte var så vanligt i deras hemland, och då uppskattar de att kunna göra det nu.