Solen står som bekant för allt liv på jorden men också för all förnybar energi. Vindens rörelse och trädens växtkraft är en energiomvandling från solens strålar. Och just nu, när våren spirar som bäst i efterdyningarna av vårdagjämningen och dagarna blir längre, blir vi om någon gång varse solens kraft.
Vi kan oerhört påtagligt se hur vår närmaste stjärna öser energi över oss med sådan kraft att vi har svårt att förstå. Jorden tar årligen emot 15 000-20 000 gånger mer energi från solen än vår globala energianvändning, helt enkelt en ofattbar mängd energi. Men vi har uppenbarligen svårt att inse detta. Vi borde se nyttan och lära oss att bättre använda detta enorma energiflöde.
Vi skulle kunna värma vårt tappvarmvatten på samma sätt som solen värmer det frusna vattnet på hav och sjöar från den tjockaste is till behaglig badtemperatur. Vi borde lära oss att värma våra bostäder och andra byggnader på samma sätt som solen värmer vår utomhusmiljö från ett gnistrande kallt vinterklimat till den allra skönaste sommardagen.

Varför låta denna rikligt flödande energi bokstavligen talat stråla oss förbi? Det finns teknik att lönsamt omvandla solinstrålningen till värme och tappvarmvatten och vi kan till och med omvandla solstrålarna till elektricitet.
I mångt och mycket är det misstro och skepsis funderingar som håller marknadsutvecklingen tillbaka och detta trots att solenergin många gånger är överlägsen andra energibärare. I vissa fall kan man tala om fördomsfulla uppfattningar. Som till exempel att solvärme skulle vara dyrt - ja, visst binder tekniken kapital men energibäraren är faktiskt gratis. Vad kan bli billigare än så? Och skulle vi nu ta in kapitalkostnaden i kalkylen, vilket man naturligtvis måste göra, har solvärmen trots detta bra konkurrenskraft mot andra värmealternativ.
Till exempel i de fall man ansluter solfångare till en varmvattenberedare som man ändå ska investera i. I just detta utbytesmoment kan investeringskostnaden hållas riktigt låg, vilket innebär ett energipris kring 35 öre per kWh i 20 år! År 21 och efterföljande driftår står solvärmen enbart för sina rörliga kostnader, det vill säga cirka 2-3 öre per kWh. Och här väntar en gigantisk marknad i alla de hus med direktverkande elvärme - uppskattningsvis 350 000 hus - som inom en förestående tid är nödsakade att byta varmvatten- beredare.
Solvärme för bassänguppvärmning är ett annat bra exempel. Solfångare är det överlägset mest kostnadseffektiva sättet att värma en utomhusbassäng, så hur kan det talas om att solvärme är dyrt.

Tekniken brottas också med fördomen att det skulle finnas för lite sol i vårt land. Det är klart att i november önskar vi alla mer sol, inte tu tal om annat. Men att gå från uppfattningen att vi alla önskar mer sol under den mörka och kalla perioden av året till att förkasta en hel teknik är lite väl långt. Ska vi använda solenergi med lite finess gäller det att sätta tekniken i rätt sammanhang och förstå nyttan.
Solvärme ger ett bra tillskott under den period när vissa andra energibärare inte har optimal verkningsgrad. Alla bränslepannor fungerar till exempel sämst under låglasttid, det vill säga under sommarhalvåret - precis den tid när solfångarna ger som störst tillskott. Det innebär att solvärmen med stor fördel kompletterar en ved- eller pelletspanna - stor som liten, i det lilla som det stora - på ett perfekt sätt.
När bränslepannorna har som lägst verkningsgrad och följaktligen omvandlar värmen till sämsta pris och dessutom står för onödig miljöbelastning, kan solvärme gå in och täcka upp behovet. Och här kan vi rada upp användningsområde efter användningsområde. Hela villamarknaden, flerbostadshus, ja egentligen alla byggnader med någon form av förbränningspanna.

Tänk alla dessa sommarnöjen som vi gläds åt. Allt spring på fotbollsplaner och idrottsarenor och nämnda utomhusbassänger, lek och bad vid badsjöar, havsvikar och sandstränder. Och så campar vi och tältar för att inte tala om allt hotellboende. Aktiviteter som i en eller annan form använder energi, mest för varmvatten men också för mathållning och annat.
Stora energimängder blir det och den är utan tvekan säsongsanpassad för solvärme. Här kan solfångare omvandla den gratis flödande solenergin till varmvatten, i många fall till konkurrenskraftiga priser. Vi kan ju knappast tala om att vi har för lite sol - möjligen om vi har för avsikt att värma våra hus med solvärme, men varför ska vi göra det? För det ändamålet finns det andra utmärkta energibärare att använda och då ska vi väl i första hand utnyttja dessa, eller hur?

Jag är fylld av hopp. Hopp för framtiden och hopp för solenergin. Vi kommer i framtiden att kunna sätta upp mål att klara upp till en tredjedel av vårt samlade värmebehov i landet från solvärme. Det innebär bara för bostadssektorn sannolikt en potential på 25-30 TWh.
På samma sätt kommer vi att kunna sätta upp mål för sol-el och där ligger potentialen i ungefär samma storleksordning.
Och det finns en realitet i detta. I takt med att våra byggnader, i andan av lågenergihus och passivhus, får allt bättre isolerade byggnadsskal ökar täckningsgraden för solvärmen. Därmed kan vi, med dagens teknik, nå upp till 40 procent av årsvärmebehovet och 50 procent av varmvattenlasten.
Man kan också förvänta sig en ökad konkurrens om biobränslet. Vi kommer att fortsätta att bygga hus i trä, göra möbler och inredning av trä, för att inte tala om värme och elkraft. När sedan transportsektorn skriker efter nya bränslen kommer konkurrensen att pressa upp priserna. Då blir det självklart att inte elda biobränsle i pannor med låg verkningsgrad - det vill säga all sommareldning kommer att fasa ut sig själv.

Ett av de tyngsta argumenten för solvärmen är kostnadsfördelarna. Nu när el- och oljepriser ligger och pendlar strax över 1 krona per kWh är solvärme för 50-75 öre per kWh, som i en annuitetskalkyl låses i 20 år, något som talar för sig självt.
Så var det med den saken, solen alltså. Nu ska jag gå och ta mig en dusch i mitt solvärmda tappvarmvatten och sedan ska jag ut och lapa lite sol i hängmattan. Och duschvattnet kan jag utnyttja med gott samvete - det har inte kostat mig en krona, eftersom investeringen redan är återbetald och inte har inneburit någon miljöpåverkan heller.
Ha en bra dag och njut av solen i alla dess former!