Vanliga argument mot nolltaxa
Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.
Vanliga argument mot gratis kollektivtrafik är:
• Nolltaxa i kollektivtrafiken ger antingen skatteökningar eller minskade resurser för bland annat vård och omsorg. För att kompensera bortfallet av taxeintäkterna kan skatten behöva höjas. Till exempel i Stockholm skulle cirka fem miljarder kronor mer behöva tas in via skatten för att finansiera gratis kollektivtrafik. Om skatten inte ökas behöver andra offentliga verksamheter minskas motsvarande de uteblivna taxeintäkterna.
• Nolltaxa leder till ett överutnyttjande av kollektivtrafiken. Om tåg- och bussresor är gratis kommer människor att resa mer slentrianmässigt vilket ökar trängseln i fordonen. Dessutom finns det risk att bussar och tåg kommer att användas för annat än för resande – bland annat som en vistelseplats för unga och hemlösa. Detta kan skapa otrygghet hos vissa andra resande.
• Nolltaxa ökar resandet med kollektivtrafik på bekostnad av gång- och cykeltrafik. Om kollektiva resor blir gratis kommer förmodligen de flesta nya resenärer att vara tidigare gående och cyklister och inte bilister. Detta skulle troligen vara negativt för folkhälsan i och med att vardagsmotionen skulle minska. I och med att kollektivresor innebär en större miljöbelastning än gång- och cykelresor uppkommer även negativa miljöeffekter av nolltaxa.
