Lyckat första år för blandad folkhögskola
Efter ett läsår och fulla klasser är facit för Bergsjöns folkhögskolecentrum positivt. Ekonomin är knapp och framtiden osäker men man har nått målet att föra kurserna nära folk.
- Jag har inte studerat förut, inte i Irak heller, säger Hima Akram, 23, som läser ämnet kvinnoutveckling.
Hon tycker att utbildningen är bra, speciellt för att det bara är kvinnor på kursen. Hennes kompis Nazdar Mohamed Salim, 27, går grundutbildningen, vilket motsvarar grundskolan, och hon tycker att det är bra att centret ligger i Bergsjön.
- Det är bra att det inte tar lång tid att ta sig till skolan på morgonen, speciellt när man har barn.
Målet med Bergsjöns folkhögskolecentrum är att få fler personer att studera som inte hade studerat alls om möjligheten inte funnits i deras närområde. Jan Küchler, samordnare för folkhögskolecentrum tycker att man lyckats och säger att det har varit två intensiva terminer.
- Vi har en helt ny skola, byggnaden är ny och många i personalen kände inte varandra sedan tidigare. Med tanke på det så har arbetet gått jättebra. Många elever kommer spontant fram och säger att de är nöjda och stolta över skolan.
När centret öppnade i augusti förra året var det ett unikt samarbete mellan fem folkhögskolor. I dag är bara tre av dem kvar. Folkhögskolan i Angered kom aldrig med från början, dels av ekonomiska skäl och dels ideologiska. De tyckte att kommunens vuxenutbildningsförvaltning ställde för höga krav på de sökande.
- Vi har många hos oss som har mer grundläggande behov av folkbildning, och som kanske inte kan språket så bra. Vi vill jobba med dem som behöver oss, säger Marianne Lööf, föreståndare på Folkhögskolan i Angered.
Även Finska folkhögskolan tyckte att kraven på svenskakunskaper var höga, och avbröt därför samarbetet.
Jan Küchler håller med om att kraven är höga.
- Många kommer och frågar oss om kurser i Sfi, svenska för invandrare, men det har vi inte, så då hänvisar vi dem till någon annan skola.
De skolor som i dag arbetar i huset vid Gärdsås torg är Kvinnofolkhögskolan, Arbetarrörelsens folkhögskola och Göteborgs folkhögskola. Avhoppen har lett till högre kostnader för dem och en tyngre börda per anställd. Planerna på kvällskurser har förblivit planer.
- Avhoppen har lett till mer jobb för oss. Vi har fått leta efter nya samarbetspartner som vill hyra lokalerna här, säger Ulla Holmlid, rektor för Kvinnofolkhögskolan.
Till vissa kurser är det kö och centret har även lyckats skapa en del kontakter med samhället runt omkring. Till hösten finns planer på att ha öppet hus med kafé och programverksamhet en gång i veckan. Att undervisningen fortsätter till hösten är klart, men hur det kommer att se ut sedan är det ingen som vet.
- Vi får ta ett budgetår i taget. Men vår ambition är att finnas kvar så länge som det går, säger Jan Küchler.
Katarina Hansson, 23, har gått allmän linje på Arbetarrörelsens folkhögskola sedan starten i augusti. Hon tycker att det första året har varit lite rörigt med många lärarbyten och luddiga omdömeskriterier, men hon har överseende med det och tycker att skolan är bra för Bergsjön.
- Satsningar skapar givetvis en trygghetskänsla för oss i förorten. Vi får en känsla av att vi blir sedda.
Men Katarina Hansson är orolig att folkhögskolecentret inte kommer att klara sig.
- Det skulle ge en hopplöshetskänsla för oss som bor härute om att inget gott varar.
