Fördjupning


Stefan Carlén
Stockholms Fria

'Det är för mig obegripligt'

Det politiska valet att subventionera hushållsnära tjänster är såväl oförklarligt som oförståndigt. Det är dyrt, det är ineffektivt och det omfattar få - endast 5 procent av befolkningen. I Sverige 2007 anser regeringen att lågavlönade inom LO-kollektivet via skattsedel ska subventionera överklassens behov av städning. Obegripligt, skriver Stefan Carlén som är förbundsekonom på Handels.

Argument | Tjänstefolk eller tjänstesektor?

Frågan om att skattesubventionera hushållsnära tjänster handlar i grunden om ett politiskt val. Detta val kan beskrivas så här: Om du har 1,5 miljarder kronor att fördela på den svenska arbetsmarknaden, hur skulle du då välja? Skulle du välja att fördela det till att anställa 4 500 individer i offentlig sektor inom vården, barnomsorgen eller skolan? Eller väljer du att ge dessa pengar till de fem procent rikaste i Sverige så att de köper städning, tvättning och fönsterputsning hemma hos sig själva motsvarande 4 500 jobb?

Är det ett svårt val? Nej, jag tror inte att någon vettig människa anser att det viktigaste just nu - när det finns stora behov inom offentlig sektor - är att subventionera överklassens behov av städning. Ändå är det just detta som den borgerliga regeringen tänker genomföra från den 1 juli 2007. Varför? Av erfarenheterna från Danmark och Finland vet vi att detta är ett dyrt och ineffektivt sätt att tillskapa jobb. Speciellt är fördelningseffekterna uppseendeväckande. Det är endast cirka fem procent av hushållen som utnyttjar bidraget och det är självklart de redan mest förmögna.

Det handlar i grunden om att den borgerliga alliansen vill skapa ett tydligare klassamhälle och en ny växande låglönemarknad i Sverige. Skatterna för de allra rikaste har sänkts kraftigt genom inkomstskattereformen, avskaffandet av förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. De fem rikaste procenten har fått åtskilliga miljarder vilket ska användas till ett ökat konsumtionsbehov för denna grupp.
Som grädde på moset subventioneras nu också hushållstjänsterna vilket ska öka utbudet av denna del av den privata tjänstesektorn. För att än mer spä på denna låglönemarknad har man kraftigt fördyrat och försämrat a-kassan. Det ger ett tryck nedåt på lönerna, samtidigt som fackföreningsrörelsen som kan stå emot låglönemarknaden försvagas genom att de tvingas höja avgifterna.

Det samhälle den borgerliga alliansen vill se är en betydligt större privat tjänstesektor på bekostnad av en mindre offentlig. Alla skattesänkningar resulterar nämligen i just detta. Men är det ett sådant samhälle som vi vill ha? Jag tror inte det.
I de flesta rika kapitalistiska länder är tjänstesektorn ungefär lika stor om vi räknar både privat och offentlig sektor. I Sverige har valet varit att ha högre skatter för att finansiera en större offentlig sektor. I andra kapitalistiska länder där skatterna är låga är den offentliga sektorn mindre, medan den privata tjänstesektorn är större.
Om vi jämför dessa modeller inser vi att det finns stora problem ur ett samhällsperspektiv. I en modell med lägre skatter växer privata tjänster på bekostnad av de offentliga, dels genom låga löner, dels genom ett förskjutet konsumtionsbehov hos beställarna - de privata hushållen och företagen. Om vi ser till detaljhandeln som är den största delen av den privata sektorn är lönerna i USA till exempel hälften så höga som i Sverige. I USA finns många anställda som packar ner kundernas varor. Men är det ett viktigt val för ett samhälle att ha människor som packar ner varor, vilket kunderna kan göra själva? Är det inte bättre att tränga bort dessa jobb genom högre löner och högre skatter och istället få medel att anställa människor i vården? Varupackare eller vårdbiträden - det är frågan.

Ett annat exempel på att vissa branscher inom privat tjänstesektor blir större på det offentligas bekostnad är marknaden för drogtester. I USA föranleds varje nyanställning av ett omfattande drogtestande. Företagen betalar enorma pengar för detta och branschen har många anställda. Är det inte bättre att ta dessa pengar i skatt från företagen så att efterfrågan på drogtester minskar och genom skatten öka efterfrågan på offentlig barnomsorg? Drogtester eller barnomsorg - det är frågan.
Ja, så kan man hålla på länge. När man tittar på den flora av lågbetalda privata tjänster som finns i USA tänker jag alltid - höj skatten, träng bort dessa tjänster och skapa istället en stor offentlig sektor.
Detta är ett politiskt val. I Sverige 2007 anser den borgerliga regeringen att lågavlönade inom LO-kollektivet via skattsedeln ska subventionera överklassens behov av städning. Det är för mig obegripligt!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Resurser finns för att förverkliga idéerna

Det finns ett stort behov av att öka resandet med kollektivtrafik och det finns gott om idéer för hur det ska gå till. Även branschorganisationen för svensk kollektivtrafik har en offensiv attityd. Men för att lyfta resandet med kollektivtrafik krävs mångmiljardsatsningar och hittills har beslutsfattarna inte velat satsa tillräckligt på kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Vanliga argument mot nolltaxa

Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Morötter för ökat kollektivt resande

I den första delen av argumentserien Kollektivtrafik för hållbar utveckling resonerar gästredaktör Jarmo Juhani Riihinen kring varför en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för såväl miljö som tillgängligheten i städerna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria