Debatt


Anders Delin
Fria.Nu

Skogsnäringen lägger locket på

Lars Klingström tycks ha fått kalla fötter. Han tycks inte vilja stå för det han skrev i Skog och Virke.

I tidskriften skriver Klingström: 'Nu faller de sista naturskogarna. Detta har varit ett ofta upprepat mantra från miljövännerna under senare år. Och faktiskt - det är i princip sant. Vad som håller på att hända är att andelen äldre skog i Sverige stadigt minskar. Kurvan bottnar om så där 20-30 år vilket gradvis ökar trycket på många arter i skogen.'
I hans svar till mig förefaller inte heller professor Lena Gustafssons ord ha någon betydelse: 'De sista gammelskogarna försvinner. I princip alla skogar som i dag slutavverkas i norra Sverige är gamla naturskogar - de har dimensionsavverkats åtskilliga gånger sedan början av 1800-talet, men de har aldrig varit helt kalavverkade - det har alltid funnits 'olönsamma' träd kvar. Många av de arter som finns i dessa skogar överlever inte en hyggesfas. De naturvärden som finns i dessa sista gammelskogar kommer inte att finnas i morgondagens brukade skogar. Det här är ett naturkapital som nu försvinner för alltid, och många arter är därefter hänvisade till naturreservat och andra skyddade skogar.'

Dessa små glimtar av klarsyn från skogsnäringen tycks LK nu inte vilja kännas vid.

Det är naturligtvis bra att Holmen skog anstränger sig för att bättra sig i fråga om naturvård på sina hårt avverkade marker, men det är bara plåster på såren. Den avgörande frågan - återigen - är om skogsnäringen kan fås att lämna tillräckligt mycket av gammelskogarna kvar. Om för lite av dem lämnas får vi vänta flera hundra år på att en rekonstruktion ska kunna ersätta det som avverkas i dag.

LK gör denna debatt till en fråga om trovärdighet. Naturligtvis är det så. Det räcker inte med att läsa Skog och Virke, inte heller med att läsa dagspressen. Man måste se med egna ögon. Var och en rekommenderas att bilda sig en egen uppfattning om situationen i det som kan kallas Skogssverige. Det är inte tätortsnära skogar och inte skogar längs riks- och länsvägar. Det är de skogar som finns bakom kulisserna och bara kan ses från skogsbilvägnätet eller till fots.

Det har vi inom den ideella naturvården gjort. Upplevelserna är skrämmande: Jättelika överavverkade arealer, skogar med höga naturvärden som nyligen har avverkats eller som är planerade för avverkning, skogar som markägaren har undantagit för naturvård men som i många fall har ytterst låga naturvärden - och låga virkesvärden.

När LK kallar vanlig offentlig debatt för krypskytte går han över gränsen - men skogsnäringen tycks vara desperat i dessa virkesbristens dagar. Det är dags för staten att sätta kraft bakom sitt naturvårdsmål i skogen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Skogsindustrins klimathyckleri

Skogsindustrin har startat en kampanj för ökad produktion med klimatet som alibi! Det är så övertydligt att ett klassiskt vinklat vinstintresse ligger bakom alla näringens floskler om att de vill värna klimatet, att man häpnar över hur mycket utrymme i media och inflytande över politiker de tycks få, och detta 2008.

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria