I och med den nya barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 om "förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan" ökade rättsskyddet för svenska elever. Enligt lagen får skolbarn ett rättsligt skydd mot exempelvis mobbning och diskriminering. Ett kontroversiellt inslag i den nya bestämmelsen är att om det utifrån en anmälan kan antas att en kränkning har ägt rum, är det upp till skolan att påvisa att något sådant inte har förekommit. Det handlar alltså om en omvänd bevisföring i förhållande till övrig svensk rättspraxis: skolan är skyldig till dess att motsatsen bevisats.Trots detta är möjligheten att få rätt gentemot kommunen, som är huvudman för skolan, förhållandevis liten. Och konsekvenserna för brott mot den nya lagen är inte särskilt allvarliga.– Det vi kan göra är att rikta kritik mot kommunen, säger Tommy Nilsson på Skolverket.

Antalet ärenden med rubriceringen "Kränkande behandling av elev" uppgår hittills i år till 345 stycken, vilket kan jämföras med 168 förra året och 151 året innan. Dessa definieras av lagtexten som "ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet".Enligt barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius beror den växande högen av anmälningar dels på den nya lagen, dels på en attitydförändring bland elever och föräldrar.– Det stämmer att det är en ökning. Det finns i dag en större medvetenhet bland elever och föräldrar om vilka rättigheter man har, man ställer högre krav, säger Lars Arrhenius.

För närvarande drivs nio fall med krav på skadestånd, vilket är den allvarligaste påföljden för kommunerna. I ett fall har Norrköpings kommun i en förlikning gått med på att betala 25 000 kronor till en pojke som varit utsatt för mobbning på Lindöskolan. Kommunen medger att skolan inte har gjort tillräckligt för att förbättra situationen för eleven.

Med det sista årets acceleration av anmälningar kan nio fall anses lite. Beror det på att många av anmälningarna är grundlösa?– Nej, absolut inte. Det är de som för tillfället anses kunna hålla rättsligt, men i många andra fall riktar vi kritik mot huvudmannen utan att driva krav på skadestånd, säger Lars Arrhenius.

En granskning av ärendena visar att det riktas kritik mot ett flertal skolor rörande brist på stöd och knapphändig kontakt med vårdnadshavare i samband med kränkningarna. I ett fall på en grundskola i södra Stockholm har en flicka bytt skola efter sin anmälan till Skolverket. Ärendet, som inkom till Skolverket den 19 februari i år, är fortfarande under utredning och därför sekretessbelagt. Handläggningstiderna är ofta mycket långa.– Det varierar kraftigt, men det kan ta upp till ett år, bekräftar Skolverkets registrator Pia Lindblad.