Lagen om människohandel svår att använda
Den två år gamla människohandelslagen går inte att tillämpa. Ännu en gång har åtalade i stället dömts för koppleri, som ger mildare straff. Den 1 juli införs en lagändring som ska göra det lättare att styrka brott.
- Tyvärr kommer det inte att förändra så mycket, säger åklagaren Hans Ihrman.
Trafficking (SFT) För två år sedan blev människohandel ett brott i Sverige. På denna tid har ett enda fall lett till fällande dom.
Lagen om människohandel hade brister redan när den kom. Ett krav i lagtexten är att förövarna använt tvång eller vilselett kvinnorna då de togs till Sverige, vilket visat sig vara nästan omöjligt att bevisa. Ett annat problem har varit att de utsatta kvinnorna, ofta nyckelvittnen i målen, försvunnit ur landet eller att de inte vågat vittna.
Lagen har därför inte gått att tillämpa. Brotten har fortsatt att rubriceras som koppleri, vilket har en betydligt lägre straffskala än människohandelsbrotten som kan ge upp till tio års fängelse.
- Att vi inte kan tillämpa lagen sänder ut helt fel signaler till alla som arbetar för att motverka människohandel, säger Hans Ihrman, åklagare vid internationella åklagarekammaren.
- Människohandelsbrott har en helt annan tyngd än koppleri.
Den 1 juli kommer en lagändring att träda i kraft som ska göra det svårare för människohandlare att agera i Sverige. En aspekt som lagts in i lagtexten är offrets 'utsatta belägenhet'. I praktiken betyder det att hänsyn tas till den utsattas livssituation, att inga andra valmöjligheter stått till buds än de som förövaren erbjudit.
- I nittionio fall av hundra så är det så det ser ut. Det är få kvinnor som tvingas eller luras till människohandel, men det är många som inte ser någon annan utväg. Att utnyttja detta är nu ett brott. Men det kommer att bli svårt att bevisa, säger Hans Ihrman.
Ett stort problem med den nya lagskrivningen är att fokus i bevisningen läggs på målsägande, det vill säga den som utsatts för brottet, i stället för den som utfört det.
- Ytterligare ett problem är att vi fortfarande måste bevisa att målsägande antingen tvingats, lurats eller 'av annat otillbörligt medel' dragits in i handeln.
- Jag har lagt ner mycket tid och kraft för att försöka tolka begreppet 'otillbörligt medel'. Men de utredningar jag gjort av kvinnornas livssituation och hemförhållanden har hittills inte varit tillräckliga. I dag vet ingen vad som exakt ska ingå för att rekvisitet ska vara uppfyllt.
Tio personer stod i onsdags åtalade i Stockholms tingsrätt. Två män och en kvinna, alla ungerska medborgare, har rekryterat sex unga kvinnor från hemlandet med löfte om arbete som dansare i Sverige. I stället övertalades de att sälja sexuella tjänster till män i Stockholmsområdet dit de kördes med bil av hallickarna. De tre åtalade dömdes till fängelse i två och ett halvt år för grovt koppleri. Fem kunder dömdes, varav en till fängelse i 14 dagar för sexköpsbrott och trafikbrott, och de andra fyra till villkorlig dom och dagsböter för sexköpsbrott.
Hans Ihrman var åklagare i målet.
- Den nya lagförändringen hade, om den trätt i kraft, inte haft någon avgörande betydelse i det här fallet, säger han.