Debatt


Viktor Säfve
Fria.Nu

Naturvidriga skogsbruksmetoder bara förstör

Nu tror sig hökarna inom skogsindustrin ha hittat bra alibin för ökad exploatering av den redan överexploaterade svenska skogen. De låtsas nu vara miljöhjältar för att de sent har förstått att skog kan lagra kol, skriver Kata Säfve med flera.

Skogsindustrin menar att skogen ska göra Sverige oberoende av olja genom ökad produktion. Man vill öka produktionen, gödsla och ta in främmande trädslag, känns det igen? Det är många som gnider händerna och hoppas på att denna skenheliga vinkling av energifrågan ska leda till att den redan låga naturhänsynen i skogsbruket ska bli satt ännu lägre och rättfärdiga fortsatt överavverkning.
I en intervju i P1 den 23 oktober säger en företrädare för Södra att det är viktigt att gammelskog avverkas för klimatets skull, som om skogsnäringen någonsin haft miljön som första prioritet. De lever ju på att intensivt och storskaligt exploatera skogslandskapet.
Om påstående att gammelskog skulle vara en klimatbov skulle vara sant. Då skulle de få procent gammelskog som striden står om ändå inte spela någon roll i sammanhanget. Han får det att låta som att det är avgörande för klimatet att dessa få procent gammelskog också måste falla för sågarna, förutom all den skogsmark som redan brukas. Han 'glömmer' i samma andetag att nämna att naturvård är mycket viktigt inte minst för att motverka negativa klimateffekter.

Förutom de ovan nämnda dårskaperna vill man också räkna in improduktiva trädbeklädda mossar, myrar och hällmarker, så kallade impediment, i kvoten skyddad skog. Detta för att man snart har tagit slut på gammelskog att avverka och nu vill åt de sista oskyddade gammelskogarna med höga naturvärden som finns på den produktiva skogsmarken.
Att impediment inte är representativa för biotoper som är knutna till produktiv skogsmark och inte kan fungera som livsmiljöer för de flesta av de hotade skogsarterna, det struntar man helt i. De icke produktiva trädbevuxna impedimenten vill man nu snålt tilldela naturvården. Visst låter det generöst? Hur två fel ska bli ett rätt, har de mycket svårt att förklara.

Vi är många som vill ha mindre utsläpp av växthusgaser och fler alternativ till fossila bränslen, men det är vi människor som måste ändra våra vanor. Energibehovet kan inte rättfärdiga rovdrift på skogen. Om energi ska hämtas ifrån skogen i större utsträckning måste konsumtionen och exporten av till exempel papper minska. Det finns inte mer skog än det finns!
Vi måste hitta bättre sätt att förena en bra energipolitik och alternativa energikällor med att bevara den biologiska mångfalden.
Sverige är ett rikt land, regeringen borde skämmas för att så lite skog har ett permanent skydd. Det rör sig i dag om mellan en och två procent nedan fjällskogen. Det kontrasterar starkt mot forskarnas rekommendationer på att mellan 10 och 20 procent av den produktiva skogen måste skyddas för att vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden och ett levande skogslandskap.
Nej, sanningen är att hökarna vill ha en förevändning att återinföra och fortsätta med deras naturvidriga skogsbruksmetoder som gödsling, besprutning, markberedning och kalhuggning. De vill slutföra förvandlingen av skogslandskapen ifrån naturligt föryngrade skogar till trädplantager.
Det är dags för svenska folket att resa sig för naturen och för skogen och lyfta fram de verkligt ekologiska och långsiktigt ekonomiska alternativen och visa respekt för skogen som givit oss och ger oss så mycket.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Ökad exploatering av svensk skogen

Hökarna inom skogsindustrin låtsas nu vara miljöhjältar för att de sent har förstått att skog kan lagra kol. De menar också att skogen ska göra Sverige oberoende av olja genom ökad produktion. Hur detta ska gå ihop med att skogen redan i dag är överexploaterad är ett stort frågetecken, skriver Viktor Säfve.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria