Det sägs att det sekteristiska våldet i Irak har minskat, och att den amerikanska militärens truppförstärkning har lett till färre attacker mot civila. Bagdads invånare talar om den andra sidan av myntet, att de nu lever i en delad stad, vilket har gett upphov till ett oroligt lugn.

– Jag skulle gärna vilja gå med på tanken om att våldet i Irak har minskat och att allt är bra nu. Men sanningen är mer bitter. Det enda som har skett är en dramatisk förändring av Iraks demografi, säger den pensionerade generalen Waleed al-Ubaidy.

– Bagdad har splittrats till två städer, och inom dem finns många småstäder och stadsdelar. Till att börja med finns det nu det shiitiska Bagdad och det sunnitiska Bagdad. Och så har varje del delats in i små stadslika bitar där hundratusentals människor som har tvingats lämna sina hem bor, säger Ahmad Ali, chefsingenjör från Bagdad.

Många invånare i Bagdad säger att påståendena om minskat våld först kan sättas på prov när flyktingarna återvänder.
De flesta av de områden i Bagdad som tidigare var blandade är nu antingen helt shiitiska eller helt sunnitiska. Det beror på den sekteristiska rensningen som miliser och dödspatruller har åstadkommit i de blandade områdena.
På Russafa-sidan av Tigris är al-Adhamiya nu helt sunnitiskt – alla andra områden där är shiitiska. Andra sidan Tigris är helt sunnitisk, med undantag för Shula, Hurriya och små remsor av Aamil, som domineras av shiitiska milisgrupper.

– Om situationen är bra, varför lever då fem miljoner irakier i exil? säger 55-åriga Abu Mohammed som tvingades bort från sitt hem i Shula.

Han blev flykting i Amiriya, bara några kilometer från sitt forna hem.

– Amerikanerna och iranierna har lyckats uppfylla sin gamla dröm om att dela det irakiska folket i sekter. Det är den enda framgång de kan tala om.

Våldet skapar inte längre rubriker, men det är uppenbart att det fortsätter. Mördade och torterade kroppar hittas fortfarande på sophögar, även om de är färre än för några månader sedan.

– Irakiska och amerikanska regeringsrepresentanter borde skämmas när de talar om "oidentifierade kroppar". Det är kroppar efter irakier som hade familjer att ta hand om, och som hade namn att vara stolta över. Men ingen talar om dem och det finns inga medier här. Det är som om allt det här händer på Mars, säger Haja Fadhila som kommer från området Ghazaliya i västra Bagdad.

Iraks hälso- och inrikesdepartement säger att man hittar i genomsnitt fem till tio "oidentifierade kroppar" om dagen på Bagdads gator.

– De där amerikanerna och deras irakiska kollaboratörer i gröna zonen pratar om fem till tio kroppar om dagen, som om de pratar om insekter. Vi vet att de ljuger om det verkliga antalet martyrer, men även om det är sant – är det inte en katastrof att så många oskyldiga irakier hittas döda varje dag, säger Thamir Aziz, en lärare i Adhamiya.

De flesta i Bagdad beskyller den irakiska polisen för sekteristiska mord, och de anklagar den amerikanska militären för att inte göra tillräckligt för att hindra dödandet.

– Amerikanerna ber premiärminister Nuri al-Maliki att hindra de sekteristiska morden, när de vet mycket väl att hans ministrar beordrar den sekteristiska rensningen, säger Mahmood Farhan från den sunnitiska gruppen Förbundet för muslimska lärde.

Enligt en FN-rapport som publicerades i september 2005 låg inrikesdepartementets styrkor bakom en organiserad kampanj av gripanden, tortyr och mord. Rapporten hävdade att poliserna i de särskilda kommandoenheter som anklagades för morden hade rekryterats från de shiitiska miliserna Mehdi-armén och Badr-brigaderna.