Lugnet bryts i Frizonen Simones föreningslokal. Ytterdörren en halvtrappa ner öppnas, det låter som en hord tonårstjejer väller in därnere. Och uppför trappan väller de. Alla två. Ellen Wendel, 14, och Sigrid Corbel, 14, kommer direkt från skolan.
- Vi ska ha kafé här i eftermiddag, säger Ellen Wendel, och lägger en rosa flyer på soffbordet.
Catrine Schultz, 42, är samordnare och jämställdhetspedagog på Frizonen Simone. Hon skyddar sin stora tekopp så gott det går när tjejerna plöjer förbi henne på väg ut i köket.

Frizonen Simone startades 1996. Det är en ideell förening för tjejer mellan 13 och 30, som arbetar praktiskt för att öka jämställdheten. Dels genom stödsamtal och mejljour. Dels samarbetar man med många skolor i Göteborg, och åker ut och pratar jämställdhet i klassrummen.
Men föreningen finns också till för att ge unga tjejer möjligheten att lära sig ta plats genom att förverkliga sina egna idéer. Filmkvällar, skrivarkurser, spakvällar, och kaféverksamhet anordnas i föreningslokalen, på medlemmarnas egna initiativ.
Medlemmarna är drygt 85 stycken, i varierande åldrar. En tydlig åldersgrupp är högstadietjejerna. Men den största gruppen är tjejer mellan 20 och 30 år.
- De har hunnit möta samhället och känna av hur det är att vara tjej, och tänker att 'nu vill jag göra nått!', säger Catrine Schultz.
Men det är inget krav att medlemmarna tar ställning i jämställdhetsfrågan. Arbete går ut på att stärka varje tjej på hennes egna villkor, enligt Catrine Schultz.

Tjejer får när som helst titta in i föreningslokalen på Nordhemsgatan. Men inga killar får komma in där, förutom i undantagsfall.
- Det är viktigt att för oss att vara just en frizon för tjejer. Ett ställe där de inte behöver konkurrera om uppmärksamheten med killar.
Ellen Wendel och Sigrid Corbel har själva upplevt den konkurrensen i klassrummet.
- Det blir liksom automatiskt att killar tar mer plats än tjejerna i klassen, säger Ellen Wendel.
De läser just nu om jämställdhet i skolan. Men de är inte helt nöjda med undervisningen.
- Jämställdhet borde vara ett skolämne. För man behöver veta mer än hur många procent lägre lön kvinnor har än män och så. Vi får till exempel inte lära oss vad man ska göra åt det, säger Sigrid Corbel.
Sigrid Corbel har visserligen själv tänkt ut hur hon tänker gå till väga.
- Jag tror att man måste börja med sig själv. När jag blir stor tänker inte jag ha lägre lön än killarna, säger hon.
Båda är överens om att jämställdhet inte bara är tjejers problem. Det är viktigt att det inte blir till en kamp mellan könen, utan att män och kvinnor hjälps åt för att uppnå jämställdhet.
- Killar har också krav på sig att leva upp till. Det inte bra för dem heller att samhället inte är jämställt, säger Ellen Wendel.
Enligt Catrine Schultz tror många att Sverige redan är ett i stort sett jämställt land. Men så ser inte verkligheten hon möter i sitt arbete ut.
- Det finns mycket lagstiftning som man får vara väldigt nöjd med. Men det är bara en del av det. Det finns det ingen anledning att nöja sig nu, när vi kommit såhär långt, säger hon.

För att komma vidare i jämställdhetsprocessen har vi två huvuduppgifter att klara av den närmaste framtiden, enligt Catrine Schultz. En av dem blir att föra in den allmänna debatten på nya plan. Framförallt på att handla om jämställdheten i den personliga sfären.
- I media pratas nästan bara om jämställdheten i den offentliga sfären. Till exempel om lika lön och lagstiftning. Men frågor som hur två människor får sin relation att bli jämställd, eller hur man kommer förbi duktigaflickan-känslor, de behandlas styvmoderligt på debattsidorna, säger Catrine Schultz.
På det privata planet har kvinnor fortfarande svårt att känna igen när de blir behandlade på ett visst sätt på grund av kön. De tar det personligt istället och skuldlägger sig själva, enligt henne.
Den andra uppgiften blir att bredda den befintliga jämställdheten.
- Som det är nu finns det väldigt stora glapp mellan olika grupper i samhället, på grund av sociala strukturer. Skillnaderna kan vara stora till exempel mellan stad och landsbygd, säger Catrine Schultz.