Den första februari sökte Sveriges niondeklassare till Gymnasiet. I Göteborg har antalet sökande nästan planat ut till en jämn nivå mellan fri- och kommunala gymnasieskolor. 41,5 procent har sökt sig till friskolorna och 49,8 till de kommunala, visar statistik från Gymnasieintagningen.
- Det här beror helt enkelt på att det finns ett stort intresse bland eleverna för privata anordnare som ett alternativ till den kommunala skolan, säger Sven Höper, förvaltningschef på utbildningsförvaltningen.
Han har inget rakt svar på vad det ökade intresset för friskolorna beror på, men tror att det kan handla om att eleverna attraheras av friskolornas utbud, samt ett allmänt intresse för att bredda de olika inriktningarna i pedagogiken.

Eva Myrberg är forskare i pedagogik på Göteborgs universitet. Hon tror att det ökade intresset för friskolor handlar om ett vinstintresse som skapats genom skolans status.
- I Sverige finns nu en möjlighet att tjäna pengar på skolverksamheten. Det har skett en utbildningsexplosion, där vilken skola man har gått i har betydelse för framtiden, och det har blivit allt tydligare att det finns en status i det.
Myrberg menar att vissa skolor attraherar elever med studievana och goda betyg, och därmed får högre status, medan kommunala skolor framförallt i storstäderna riskerar att dräneras på studiemotiverade elever.

Sven Höper håller med om att risken finns, men påpekar att flera av de kommunan skolorna även är bland de mest populära. Han menar att skolan måste ta det som en utmaning för att fånga elevernas uppmärksamhet och tänka om, utifrån den rådade situationen.
- När Göteborgs stad fattar beslut för sina gymnasieelever, fattar man det nu för hälften av eleverna. Det är någonting nytt vi måste fundera på.
Vilka utbildningar ska vi ha? På vilket sätt kan vi vässa dem för att de ska bli mer spännande och intressanta?

Sedan 1999 har det tillkommit 32 nya friskolor i Göteborgsregionen. Det har inneburit mellan en och nio nya skolor från år till år, med undantag för årsskiftet 2003-2004 då två skolor lades ner.
Ökningen går hand i hand med söktrycket på skolorna som i många fall är högre än antalet platser.
Sven Höper tror dock att siffran nu har börjat planas ut.
- Från och med nästa år kommer vi ha minskade elevkullar, vilket troligtvis kommer att innebära att de mindre friskolorna kommer ha svårare att överleva, medan de större kommer att bli kvar. Tidigare har det varit en expandering som friskolorna har hjälpt oss att ta hand om, säger han.

Eva Myrberg ser samma aspekt som en fara.
- Det finns en osäkerhet inbyggd eftersom skolorna ofta går i konkurs. Om man hinner gå ett år på en friskola som sedan slår igen, tär det hårt på både personal och elever. De effekterna bär man sedan med sig ut i den fortsatta utbildningen.

Sven Höper håller med om att det finns en osäkerhet , men menar att både föräldrar och elever har ett ansvar att kolla upp den fristående skolans rådande situation.
- Man får inte bländas av vackra broshyrer och hemsidor, men om konkursen ändå skulle inträffa, så blir det ändå den egna kommunen som får ta ansvaret för att finna lösningar, säger han.