Sedan augusti 2007 huserar föreningen Tidsnätverket i en lokal på rymdtorget i Bergsjön. Ulla Gawlik, är verksamhetsansvarig för Tidsnätverket, och även initiativtagare till projektet, som är Sveriges första och enda tidsbank.
- I vanlig ekonomi är det inte människan som är värdefull, utan det är bara hur mycket pengar hon har som är intressant. I en tidsbank är det människornas färdigheter som utgör själva värdet, berättar Ulla Gawlik.

Tidsbanker är från början en amerikansk idé, som har spridit sig till 22 länder på sex kontinenter. Principen är enkel. Den går ut på att man använder tid som ett slags valuta. Medlemmarna tjänar tidspoäng genom att arrangera aktiviteter för de övriga medlemmarna. Tidspoängen sparas sedan på ett konto i tidsbanken. En timmes aktivitetstid ger en tidspoäng. Sedan 'betalar' medlemmen med sina tidspoäng för att få ta del i aktiviteter som andra medlemmar arrangerar. En timmes deltagandetid kostar en tidspoäng.
Att det blev just i Bergsjön projektet drogs igång beror på att det var där stadsdelsförvaltningen nappade.
- Jag ringde runt till de flesta stadsdelsförvaltningarna och frågade om de hade intresse av ett projekt som Tidsnätverket, och det var inte alla som var positiva, säger Ulla Gawlik.
Det som de flesta stadsdelsförvaltningarna hade invändningar mot var idén att medlemmarna skulle tjäna något på att ställa upp för andra. Men enligt Ulla Gawlik är just det ett av tidsbankernas värden.

- Det är oerhört värdefullt för människor att kunna återgälda en tjänst, utifrån vad man själv har att ge. Ser man det så, sätter tidsbanker både traditionell välgörenhet och ekonomi i ett nytt perspektiv.
Andra invändningar från stadsdelsförvaltningarna var av ett mer praktiskt slag.
- En del frågade vad skattemyndigheten tycker om det här, säger Ulla Gawlik.
Både Samuel Asmelash, 24, och Isabel Bävermalm, 31, är egna företagare i event- och dataspelsbranschen, och aktiva inom Tidsnätverket. Just nu leder de ungdoms- gruppen som håller på att arrangera den ekologiska ungdomsfestivalen Globala ekon för Tidsnätverkets räkning. Ungdomarna har fått välja om de vill åka och bada, klättra, eller vara med på en dataspelsworkshop för tidspoängen de tjänar ihop genom att arrangera festivalen. De är mellan 13 och 18 år, och har kommit med i Tidsnätverket genom ungdomens nykterhetsförbund och Smart event.

Som företagare ställer sig Samuel Asmelash avvaktande till idén att använda tid som valuta.
- Jag tycker det är en väldigt intressant idé. Det ska bli väldigt intressant att se var det här hamnar, säger han.
Enligt Isabel Bävermalm är det den sociala aspekten av Tidsnätverket som är den viktigaste.
- Ett samhälle kan inte fungera om allt bara handlar om pengar. Den här typen av verksamhet är helt nödvändig, säger Isabel Bävermalm.
Hon skulle gärna se användningen av tidsbankernas arbetsmodell i fler sammanhang i samhället.
- Jag tror det skulle fungera, om bara viljan fanns där. Men tyvärr gör den nog inte det, säger Isabel Bävermalm.

Syftet med tidsbanken i Bergsjön är att den ska fungera som ett socialt verktyg. I andra länder har tidsbankerna en mer praktisk funktion, och fungerar som ett komplement till samhällsservicen. Systemen för att hålla ordning på tidspoängen är också mer avancerade på andra håll. I USA har vissa tidsbanker anställt 'banktjänstemän' för att sköta medlemmarnas konton.
Verksamheten i lokalen på Rymdtorget håller fortfarande på att ta form. De projekt som föreningen just nu arbetar med är förutom den ekologiska ungdomsfestivalen, ett ungdomsutbyte med engelska Cheltenham och en boendegrupp inom Familjebostäder. Målet är att växa och utveckla verksamheten. Samtidigt är Ulla Gawliks förhoppningar inför framtiden kluvna.
- Man skulle ju ändå önska att sådana här projekt inte behövdes, utan att människor skulle ställa upp för varandra ändå, säger hon.