Det är måndag kväll. Sanna Pauletic, 18, och Rouida Sliman, 17, har sportlov och spelar biljard på fritidsgården Radar 72 i Kortedala. De gick högstadiet på Utmarksskolan och Gamlestadsskolan och har väldigt olika erfarenheter av sexualundervisningen.
- Vi kollade på en tecknad film och gjorde ett test om vad allt heter i killens och tjejens kön. Det var allt, säger Rouida Sliman.
- Vi hade ganska bra undervisning i min skola och rätt så mycket, säger Sanna Pauletic.
Trots att Sanna Pauletic är ganska nöjd med den utbildning hon själv fick, tycker hon att det finns klara brister med sex- och samlevnadsundervisningen i allmänhet.
- Många är väldigt unga när de har sex första gången, och de är ofta inte medvetna om riskerna med att till exempel inte använda kondom, säger hon.
Rouida Sliman minns mest sin lärares reaktion när det skulle pratas om sex.
- Läraren blev blyg, och rodnade. Det är inte så konstigt att han tyckte det var pinsamt. Sex var ju inte aktuellt för honom när han var i vår ålder.
Nu i efterhand inser hon att det gick ut över hennes och hennes klasskamraters utbildning.
Enligt läroplanen ska sex- och samlevnad tas upp i åtta av grundskolans ämnen och det är rektorn som har det yttersta ansvaret. Men ofta koncentreras sex- och samlevnadsundervisningen till biologilektionerna, trots att flera undersökningar från både Skolverket och Folkhälsoinstitutet visar att eleverna vill ha mer fokus på identitets- och relationsfrågor.
Skolverket konstaterar i undersökningen Sexual och samlevnadsundervis-ning - en granskning, att man
i dag inte kan garantera likvärdig undervisning och utbildning inom området.

Skolminister Jan Björklund menar att det inte bara är skolan som är ansvarig. 'Att föräldrar tar sitt ansvar för att förmedla sunda värderingar till sina barn är förstås avgörande', skriver han den 13 februari i ett svar på frågan om hur kursplanerna för sex- och samlevnadsundervisningen ska förbättras.
Undervisningens brister anser Jan Björklund främst beror på 'den pedagogiska ledningen och otydliga styrdokument'. Detta planerar regeringen att åtgärda med en ny rektorsutbildning som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Dessutom ska samtliga kurs- och läroplaner i grundskolan ses över.
Men hjälper verkligen nya läroplaner och en ny rektorsutbildning om de lärare som ska hålla i undervisningen inte är utbildade i ämnet? De lärarstudenter som ska undervisa i biologi får visserligen en kort kurs i sexualkunskap, men i övrigt är sex- och samlevnad en valbar kurs på lärarhögskolorna. Den är det bara sex procent av lärarstudenterna som läser under sin utbildning, enligt en kartläggning som RFSU gjorde 2004.
- Även om de vill läsa kursen så är det inte alltid möjligt för studenterna eftersom den kan krocka med deras obligatoriska kurser, säger Hans Olsson, projektledare för utbildnings- och skolfrågor på RFSU.
- Undervisningen ute i skolorna blir slumpartad, godtycklig och biologiskt inriktad eftersom den ofta inte grundar sig i vetenskap, utan i lärarnas eget tyckande. Ofta ser man det inte som ett kunskapsämne, säger han.

De lärarstudenter i Göteborg som vill lära sig mer om ämnet sex- och samlevnad får bege sig till Ungdomsmottagningen Nordost i Angered. Där har några barnmorskor tagit initiativ till ett samarbete.
- Här finns sex- och samlevnad inte ens som valbar kurs, säger Klara Gustavsson, ordförande i utbildningsutskottet vid lärarstudenternas kår.
Även Sanna Pauletic och Rouida Sliman valt att söka kunskap på egen hand. Tillsammans med 13 andra ungdomar i åldrarna 15-18 år och en fritidsledare träffas de varannan vecka för att prata om sex- och samlevnad.
Gruppen kallas STI-gruppen. STI står för Sexual Transmitted Infections. De åker också ut till ställen där det rör sig mycket ungdomar, till exempel diskon. Där delar de ut kondomer och berättar om könssjukdomar. De träffar många ungdomar som inte har tillräckliga kunskaper.

- Vi får förklara för dem att hiv inte bara finns i Sydafrika. Många tänker 'det händer aldrig mig, hiv finns inte i Sverige'. Killar går runt med kondomen i bakfickan. De vet inte att det sliter på den och att den blir mindre säker då, säger Sanna.
- Folk i 13-årsåldern skiter i kondomer och vet inte hur man sätter på dem eller att de har ett bäst före datum, säger Rouida.
2005 gjorde Folkhälsoinstitutet en undersökning om sexuellt överförbara sjukdomar, som visade att fler sexpartners och partnerbyten blivit vanligare bland unga under 2000-talet. Den visade också att ungdomar främst förknippar preventivmedel med att skydda sig mot graviditet, snarare än könssjukdomar. Det medför att p-piller används i större utsträckning än kondom. Ett motiv till att ha oskyddat sex uppges enligt undersökningen vara att sex är skönare utan kondom.
Hans Olsson menar att skolan här har en roll att fylla. Han nämner en forskningssammanställning som Socialstyrelsen gjorde 2007.
- Den visar att skolundervisning faktiskt påverkar ungdomars attityder när det gäller kondomanvändning.

Bristerna inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har till viss del kompenserats av RFSU. Sedan mitten av 1990-talet erbjuder de en informations-tjänst till skolklasser från årskurs åtta till andra året i gymnasiet. Skolorna köper tjänsten av RFSU, som skickar ut sina informatörer för att prata med eleverna.
- Vi ska fungera som ett komplement till skolans undervisning. Som det ser ut nu är sex- och samlevnadsundervisningen på skolorna beroende av eldsjälar, ofta enskilda lärare som tvingas kämpa mot en skolledning som inte tycker att ämnet är så viktigt, säger Maren Rose Melz, projektledare för skolinformationen på RFSU i Göteborg.