I Socialstyrelsens nya rapport om jämställdhet i vård och omsorg ser man positivt på utvecklingen inom vården men man pekar också på att det fortfarande finns skillnader som behöver förklaras och åtgärdas.
- Det behövs förbättringar av analyser och utbildning av personal. Man behöver inse att kön också är en faktor som påverkar det kliniska beslutet, säger Ingrid Schmidt, informatör vid Socialstyrelsen.
Ingrid Schmidt tror att föreställningar om kvinnor och män påverkar beslut inom sjukvården och exemplifierar med att kvinnor oftare än män behandlas för psykisk ohälsa med läkemedel.
- Läkare och vårdpersonal kopplar ihop män och kvinnor med olika sorts sjukdomar. Till exempel kan de ha en schablonbild av hur en patient med depression ser ut.

Det är därför viktigt att tillgodogöra sig en genusmedvetenhet redan under utbildningen och många lärosäten har genusperspektivet inskrivet i sina policys. Det är dock svårt att mäta hur stort fokus som läggs på genusundervisning.
- De flesta utbildningar har de ambitionerna men vissa håller högre kvalitet än andra, säger Ingrid Schmidt.
På Göteborgs universitets vårdutbildningar är det tyst kring genusproblematiseringen. Det finns inget övergripligt genusperspektiv varken på läkarprogrammet eller på de andra vårdprogram som ligger under i Sahlgrenska Akademin. Under näst sista terminen på läkarlinjen hålls det en föreläsning om kvinnomisshandel i heterosexuella relationer. Studenterna har därför sett sig tvungna att ta saken i egna händer.
- Vi vill att man problematiserar det vi läser om, hur man ser på kroppen och också att skillnaderna mellan hur män respektive kvinnor bemöts i vården uppmärksammas, säger Peter Kelly som läser femte terminen på läkarutbildningen.

Sedan utbildningens start har han varit medlem i läkarstudenternas genusgrupp MFFront - Medicinskt Feministiskt Front. MFFront har i sex år arbetat för en integrering av genusfrågor i den medicinska utbildningen - utan större resultat.
- Det finns vissa drivna lärare men många lärare förstår inte vad genus är och är rädda för att göra fel, säger Peter Kelly.
Läkaren Anna Westerståhl håller med Peter Kelly om att det är brist på kunskap bland personalen om vad genus innebär.
- Genusperspektivet måste anpassas till olika ämnen och det finns inte så mycket kunskap kring hur det ska gå till.
Anna Westerståhl undersöker nu, på uppdrag av ledningen, förutsättningar för att genomföra en övergripande genusinförlivning i alla vårdutbildningar på Sahlgrenska Akademin. Även om det har gjorts satsningar tidigare har dessa varit i projektform - nu siktar man istället på en strukturell förändring.
- Enstaka projekt försvinner, även om de gör intryck. Jag undersöker nu hur man har arbetat systematiskt med genus på andra lärosäten och kommer att föreslå en strategi för Sahlgrenska Akademin.
Anna Westerståhl tror att nyare utbildningar, som det fyra år gamla folkhälsovetarprogrammet, har lättare för att ta till sig ett genusperspektiv.
- Det blir svårare att förändra gamla utbildningar som läkarprogrammet, säger hon.

Studenterna i MFFront efterlyser genusföreläsningar och kanske ett samarbete med genusinstitutionen. De vill ha diskussioner kring problem som att de flesta läkemedel provas på män då man menar att kvinnors fluktuerande hormonkurva skulle ge osäkra resultat. Resultatet blir istället att doseringarna inte är anpassade till kvinnor.
- MFFront arbetar konkret. Vi träffar kursansvariga och kommer med förslag på hur man ska införa genus. Men det är en långsam, byråkratisk process; skolan är ändå en statlig myndighet, säger Peter Kelly.
- Det handlar om hur mycket vi driver på. Men man önskar att man hade mer att visa upp för allt arbete. Ytterst är det ju en fråga om att vi vill bli bra läkare.