FRIA TIDNINGEN – Det här är ansvarslöst av Vårdförbundet. Vi har sagt ja till två bud som inte varit idealiska för oss, det har vi gjort för att undvika den här situationen. Men Vårdförbundet har inte vikit sig en tum trots att sjuksköterskorna i flera år haft den bästa löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Ändå säger Vårdförbundet att det är vårt fel att de nu går till strejk, berättar Ingela Gardner Sundström, ordförande i förhandlingsdelegationen på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Förhoppningarna var att innan avtalet löpte ut den 1 april hitta en lösning. Men Vårdförbundet och SKL har pratat olika språk. De senaste förhandlingarna har klickat eftersom Vårdförbundet tyckt att medlarnas bud varit för dåliga. Nu står 90 000 medlemmar avtalslösa och den 21 april går flera tusen sjuksköterskor ut i strejk.
– SKL tycker att våra lönekrav är orimliga. Det tycker inte vi, de är helt rättmätiga för en yrkesgrupp med lång högskoleutbildning och som arbetar för människors välfärd. Men kunskaper om människors hälsa värderas lägre än någon annan kunskap, säger Anna-Karin Eklund, ordförande i Vårdförbundet och fortsätter:
– Buden har inte varit tillräckligt kraftfulla och den sista åtgärden för att visa att vi menar allvar är att gå ut i strejk.

Vad som kan kännetecknas som en rimlig lön för sjuksköterskor råder det delade meningar om. Vårdförbundet kräver ett lönepåslag på 15 procent på två år och en minimilön på 22 000 kronor. SKL har sträckt sig till 6,5 procents löneökning och en lägstalön på 21 500.
– Det finns barnmorskor i Stockholm som tjänar 34 000 kronor. Det är svårt att tycka att de tillhör ett låglöneproletariat. Man tycker att en viss realism borde inträda bland sjuksköterskorna. Det är värre för lärarkåren som inte alls haft samma löneutveckling, säger Ingela Gardner Sundström.
– Medellönen för sjuksköterskor är under 24 000 kronor och 8 000 av våra medlemmar tjänar mindre än 20 500 i månaden. Då är det inte fråga om nyutbildade utan om sjuksköterskor som arbetat i många år, säger Anna-Karin Eklund.

I första hand kommer 22 arbetsgivare i 9 landsting att drabbas av strejken runt om i landet. De som direkt berörs är arbetsköpare i kommuner och landsting i Halland, Skåne, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland och Östergötland. Varslet omfattar 3 500 sjuksköterskor och konflikten kommer att bli märkbar på de berörda platserna. SKL hoppas nu på att tvisten ska lösas så fort som möjligt.
– Ja, så att vi kan jobba med utvecklingsfrågor istället. Det är trots allt patienter och deras anhöriga som är våra uppdragsgivare. Det är dem vi måste jobba för, säger Ingela Gardner Sundström.

Anna Karin Eklund är väl medveten om att strejk är ett känsligt verktyg att använda inom vården när det drabbar människor på ett helt annat sätt än när andra förbund tar till stridsåtgärder.
– En konflikt sker alltid mot en arbetsgivare, men i vården är det i första hand medborgarna som märker av det. Det tar vi stor hänsyn till, men vi kan inte avstå från att strejka bara för det. Vi har stor erfarenhet av detta inom Vårdförbundet och vi har aldrig varit i närheten av att bli samhällsfarliga, säger hon och hoppas på att SKL ska ta initiativ till en ny diskussion.

Initiativtagarna till Löneupproret, där 10 000 sjuksköterskor hotar att säga upp sig om deras lönekrav inte tillgodoses, är trots Vårdförbundets strejkvarsel missnöjda med förbundets agerande. Upprorets yrkande är en ingångslön på 23 000 kronor och ett lönepåslag på 5 000 för de som är yrkesarbetande.
– Vi stödjer strejken men vi är missnöjda med attVårdförbundet lägger sig på en så låg lönenivå för sina medlemmar. Jag står givetvis fast vid beslutet att säga uppmig om våra krav inte tillgodoses, säger Rolf Forslund, en av initiativtagarna.
Vårdförbundets strejkvarsel omfattar biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor.