"Vårdförbundets lönekrav är för högt satta"
Vårdförbundets konsekventa mediestrategi genom konflikten har bland annat genererat starkt stöd från allmänheten och en ökning med 3 000 nya medlemmar under april. Men bakom fasaden är det tufft för förbundet.
FRIA TIDNINGEN I måndags stämplade 4 300 nya strejkande sjuksköterskor ut från sina arbetsplatser på obestämd tid och nu omfattar strejken 7 000 sjuksköterskor och alla kommuner och landsting. Nya varsel är lagda och Vårdförbundets ton utåt är lika unison som i början av konflikten: "Vi strejkar för en rättvis lön till livsviktiga yrken."
Den tydliga linjen utåt mot media och allmänheten har fallit väl ut. Det är viktigt eftersom opinionstrycket i vissa fall kan påverka vilka vändningar strejker tar, menar Kent Källström, professor i civilrätt på Stockholms universitet.
– Man ska aldrig underskatta vad allmänheten tycker. Att ha stöd av opinionen är a och o när man tar till en stridsåtgärd som strejk.
Men om Vårdförbundets fasad utåt är självsäker bör ledningen innanför det nationella kansliets väggar i Stockholm vara mer nedtonad. Vårdförbundet går i dagsläget flera hårda matcher som de måste ta hänsyn till.
För det första den mot Sveriges kommuner och landsting, SKL, och arbetsköparna i striden om att få igenom sina lönekrav.
För det andra mot sin egen ekonomi – strejkfonderna minskar med miljoner varje dag.
För det tredje mot sina egna medlemmar – samtidigt som ledningen förmodligen är införstådd med att löneanspråken blir väldigt svåra att få igenom måste den ändå visa medlemmarna att den tror på sig själv och kommer att kämpa in i det sista.
– Problemet för Vårdförbundet är att det är medlemmarna som har sista ordet, säger Kent Källström.
Under förhandlingarna mellan Vårdförbundet och SKL i slutet av mars tackade båda parterna ja till medlarnas bud, trots att löneanspråket låg en bra bit över SKL:s ambitioner och en bra bit under Vårdförbundets. Men på Vårdförbundets kongress den 30 mars sade tre fjärdedelar av medlemmarna nej till budet.
Vårdförbundets förhållande till sina medlemmar i dagsläget kan vara problematiskt. De vill behålla sina medlemmars förtroende samtidigt som de snart kan tvingas meddela dem att lönekraven är för högt satta för att kunna träda i kraft.
– Vårdförbundet har det besvärligt just nu, det minsta problemet är att vården kommer att fungera sämre ett tag, säger Kent Källström och fortsätter:
– Ledningen måste visa att den gör sitt yttersta nu. En följd av strejken blir höjda medlemsavgifter och då vill det till att man har kvar medlemmarna på sin sida.
Effekterna av strejken går bara att sia om. Men Kent Källström menar att det finns ett enkelt svar på varför parterna står långt ifrån varandra i dagsläget, och det är de facto att Vårdförbundets krav är för högt satta.
– De känns orealistiska. Och sedan tror jag att det blir svårt att förhandla fram generella lönepåslag på en central nivå som Vårdförbundet begär.
Ett problem i löneförhandlingarna är att lönesättningarna i landstingen har baserats på individuell och lokal nivå. Spännvidden i vad sjuksköterskorna tjänar är stor vilket blir problematiskt när man på en central nivå ska sätta nya löneavtal.
– Jag tror att strejkens resultat blir ett avtal med löneutvecklingsnivåer som tar hänsyn till ålder och hur länge man arbetat, en slags lönetrappa helt enkelt. Men det kommer att behövas någon form av kontrollapparat i framtiden som övervakar hur avtalen sköts av landstingen framöver, säger han.