Debatt


Rebell-Robert
  • Runor är länken mellan människor och gudar, skriver Rebell-Robert, som började läsa och skriva runor redan i fjärde klass. På bilden: Guiden Lars G Ho
Fria.Nu

Vikingarna har blivit misstolkade

De kristna har gjort allt för att svartmåla vikingarna. De har målat upp bilder av att vikingarna bara kunde supa och slåss. Men bara ett fåtal blev utvalda att bli vikingar, skriver Rebell-Robert.

Jag blev så otroligt glad när jag läste Martin Ahlséns svar till Claes Franzen i förra numret. Jag heter Rebell-Robert och har jobbat som tunnelbanemusikant sen 1989, men har även haft ett väldigt starkt brinnande intresse för vikingatiden. Jag började att skriva och läsa runor redan i fjärde klass, just på grund av att jag redan då tyckte att det fanns en väldigt snedvriden bild av

vikingarna och vikingatiden. Därför känns det så skönt och befriande när jag läser den här artikeln, att det finns fler människor än jag som

ifrågasätter kristendomens dubbelmoral. Naturligtvis har man valt att vinkla historien om vikingar till den segrande sidans fördel. Och det är just detta som blev startskottet till mitt i dag brinnande intresse för vår egen historia. En historia som jag tycker att varje svensk borde känna stolthet över, men i stället känner man bara förtvivlan och skam över sin egen identitet här i Sverige och i Norden.

Jag blev intresserad av runor för att det är vårt ursprungliga språk. I run-orna finns vår historia, hela den nordiska folksjälen. Runorna är länken mellan människor och gudar. Runa betyder hemlighet.

Även om det nya språket (latin) infördes i Norden i början av 1300-talet, så fortsatte ändå folk att skriva och läsa runor, ända in till 1800-talets mitt.

Vikingatiden är en väldigt intensiv, fartfylld och innehållsrik tid i vår historia. Vikingarna var inte bara barbarer och bärsärkar som gick ut och söp och slogs hela tiden, de var även fiskare och bönder, handelsmän och väldigt skickliga hantverkare. När de inte var vikingar (=krigare) var de hemma på sina gårdar med sina familjer, fiskade, jagade och plöjde åkern.

Kristendomen gjorde allt för att förtala vikingarna, eftersom vikingarna var ett starkt folk, som höll ihop mot den nya hotfulla 'religionen'.

Kristendomen säger sig inte gilla människooffer, men hur många människooffer har inte kristendomen lämnat efter sig i sin historia? Ett exempel är de kristnas övergrepp mot indianerna i USA. Indianerna var, liksom vikingarna, ett naturfolk. Indianerna stred med pil och båge, de kristna stred med skjutvapen och kanoner. Hur svårt är det att vinna ett krig då?

I början, när de första frans-

männen och engelsmännen kom till Amerika, hade de musköter och flintlåsgevär och nya fina 'vita' sjukdomar med sig. Det hade aldrig indianerna sett tidigare. Men med tiden lyckades de kristna uppgrad-

era sina vapen och då blev det svår-

are för indianerna att hålla tillbaks den kristna invasionen.

Nästa folk de kristna ville underkuva var de svarta. De åkte över med skepp till Afrika och skulle mission-

era den nya läran och de som inte ville underkuva sig togs över som slavar till Amerika, där de fick jobba på bomullsplantager. Därför har jag så svårt att förstå varför de rika kristna i dagens USA sitter och gnäller över alla getton som vuxit upp i det nya 'land of freedom', när det är de kristna som själva har skapat sina egna problem i det nya landet USA.

Ett annat typexempel är våra egna samer i Sverige och övriga Norden. På 1600-talet fick de kristna för sig att de skulle upptäcka det nya landet i norr, det vill säga Norrland. De fick möta ett litet kort-

vuxet folk, som var klädda i märkliga kläder och skor och levde i kåtor (små träkojor). De sjöng konstiga okristna sånger och lät inte ens döpa sina barn. Med hjälp av sina värjor och musköter behandlade de kristna samerna lika illa som de behandlat indianerna i Amerika. Är det vad som står i bibeln? Att man ska mörda och slakta och tvinga på andra människor den kristna religionen?

De kristna har gjort allt för att svartmåla vikingarna. De har målat upp bilden av att vikingarna var stora IQ-befriade dumskallar med horn på hjälmarna, som bara kunde supa och slåss (vikingarna hade inte ens några horn på sina hjälmar). Men då har man inte tagit med den vanliga vardagen som nordbon levde i. Det var endast ett fåtal som blev utsedda till vikingar.

De kristna har medvetet valt att endast belysa krigarna i ett vikinga-samhälle. Men då ska man komma ihåg att i ett vikingasamhälle fanns inte bara krigare utan även väldigt skickliga handelsmän, fiskare, jordbrukare och duktiga hantverkare. Inget folk har kunnat lämna så många avtryck i världen som just

vikingarna, som har grundlagt ett flertal städer i världen, namngett och till och med upptäckt nya länder, som Island, Grönland och Amerika. De upprätthöll handelsförbindelser med berber i Nordafrika, de handlade med folk i Konstantinopel och de grundade städer som Novgorod och andra mindre städer runt om i öst och väst.

Precis som Martin Ahlsén, vill inte heller jag delta i 'det kristna budskapet' och lika lite vill jag prop- agera för kommunismen, även om det finns positiva inslag också i den ideologin.

tunnelbanemusikant och 'Bästa Artist 2004'

Fakta: 

Fakta: Rebell-Robert
tunnelbanemusikant och 'Bästa Artist 2004' www.allltomstockholm.se/bastistan

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria