• The Helpless Robot av Norman T White
Göteborgs Fria

Electrohype flimrar till en sista gång

Organisationen för högteknologisk och datorbaserad konst Electrohype fick för en tid sedan sitt kulturstöd indraget och tvingas lägga ner sin verksamhet. En sista utställning kommer att visas i Göteborg.

Temat är perspektiv och utställningen blickar bakåt och sammanfattar vad som hänt sedan 60-talets pionjärer, samtidigt som den undersöker var datorkonsten befinner sig just nu. Bland de samtida konstnärerna finns engelsmannen Richard Bolam, fransyskan Vera Molnar och Tania Ruiz Gutiérrez från Colombia.

Några av datorkonstens pionjärer finns representerade med verk som kan skådas IRL bland andra makarna Sture och Ann-Charlotte Johannesson. Finländaren Mikka Taanila har dessutom gjort en porträttfilm om pionjären Erkki Kurenniemi. I likhet med Ralph Lundsten byggde han sina egna elektroniska instrument och skapade musik, men han var också en tidigt ute inom datorkonsten. Sedan tre år tillbaka fotograferar, dokumenterar och arkiverar Kurenniemi maniskt sitt liv, för att skapa en digital backup av sig själv. Det hela är tänkt att resultera i en legering av människa och maskin. En bieffekt är att han också får ett slags 'evigt liv' i cyberspace.

Utställningen heter Electrohype/Utsnitt och visas 19 februari till den 17 april på Göteborgs Konstmuseum.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Komika och den svenska serieboomen

Det svenska serieklimatet har länge varit bistert, även med nordiska mått mätt. Men det senaste året har en handfull nya, mindre serieförlag växt fram. Komika är ett av dem. Bakom det står förläggaren Mikke Schirén, som söker föra hem lite europeisk värme.

Fria.Nu

Dagar i en reservdelsmänniskas liv

Det är en obehaglig framtidsvision som Ninni Holmqvist tecknar i sin nya roman Enhet. I ett framtida ultra-utilitaristiskt, kapitalistiskt Sverige skiljer staten mellan nyttiga och onyttiga människor.

Fria.Nu

Lyriskt anstrukna skräcknoveller

Debutanten Martin Engbergs noveller rör sig i gränslandet mellan dröm, minne och det närvarande. Engbergs lyriskt anstrukna prosa grumlar suggestivt verklighetens konturer. Den högst medvetna ovissheten i anförandet skapar ett obehag som gör det svårt att som läsare slappna av, det som sker måste hela tiden omprövas. Engberg använder inga stora gester, det Sverige som tecknas är mycket likt vårt, men där finns alltid en öppning i texten som subtilt släpper in det övernaturliga och magiska.

© 2026 Stockholms Fria