Samhällets Styvbarn kräver upprättelse
Den 9 april håller Samhällets styvbarn årsmöte. De ska då diskutera hur de ska gå vidare i sin kamp för upprättelse mot Göteborgs kommun för de övergrepp som personalen på Vidkärrs barnhem utsatte dem för.
Kent Sändh placerades under 1940-talets början på Vidkärrs barnhem.
Barnhemmet var fram tills det lades ner 1976 Sveriges största. Barndomen kom att präglas av övergrepp från personalens sida och Kent sattes i tvångsbälte i isoleringsrum redan vid fyra års ålder som bestraffning vid 'bus'. Den oro och skräck som Kent kände inför vuxnas bestraffningar fick som resultat att Kent kom att bli sängvätare. Som straff för detta tvingades Kent gå klädd i klänning. Effekten av detta blev att han mobbades svårt av de andra barnen.
- Jag tillbringade fem år på Vidkärr. Jag placerades där när jag var två år fram tills jag var sju.
Kent kom inte ur institutions-systemet förrän han var 15 år.
- Då ordnade barnavårdsnämnden en lägenhet till min mor och jag flyttade hem. När jag och min bror Bengt omhändertogs var det för 'dåliga boendeförhållanden'. Vi borde ha fått en lägenhet redan då, så kunde familjen haft en möjlighet att hålla ihop.
Kents mor straffades för att hon var en fattig ensamstående arbetar-kvinna menar Kent. Hon kämpade för att få det att fungera men samhället förordade omhändertagande i stället för att stödja familjen ekonomiskt.
Föreningen Samhällets styvbarns medlemmar har sedan starten 2004 bland annat uppvaktat Göteborgs kommun för att få en ursäkt för den pennalism som många av föreningens medlemmar utsattes för på Vidkärrs barnhem.
- Vi kontaktade Göteborgs kommun förra året och inbjöd till samtal om frågor rörande skadestånd samt hjälp till de som tagit psykisk skada av sin tid på barnhemmet säger Kent som var med och grundade föreningen.
Det som föreningen ville diskutera med representanter från kommunen gällde 13 personers kritik av förhållandena på Vidkärrs barnhem perioden 1940 till slutet av 1960-talet.
- Kommunen hänvisade till arkiven och sa att de inte funnit anmärkningar vid gjorda inspektioner. I Norge, Tyskland och England har statsmakterna framfört ursäkter och givit skadestånd till barnhemsbarn där liknande pennalism och vanvård förekommit. Allt är preskriberat, men möjligheter finns såsom vid tvångssteriliseringarna. Dessa övergrepp från samhällets sida var preskriberade men skadestånd utbetalades ändå av staten.
Kent och övriga medlemmar i Samhällets styvbarn kommer att hålla årsmöte i april där de bland annat ska diskutera hur en fortsatt process mot Göteborgs kommun kan komma att se ut. Övergreppen mot fattiga arbetarbarn i 1940-talets Sverige skedde under samma tid som tvångssteriliseringarna av kvinnor från underklassen ägde rum i stor skala.
- Min mor skrev på papper om 'frivillig' sterilisering. Annars så skulle hon aldrig få träffa mig och min bror mer, berättar Kent Sändh.
- En påve på 1700-talet beslutade att påvar är ofelbara. Våra socialmyndigheter har gjort likadant, menar han. Vidkärrs barnhem är nedlagt sedan 1976. Kent talar med avsmak om den inskription som återfinns utanför det gamla barnhemmet.
- Statyn i sig är ju träffande då den föreställer ett skrämt litet barn ihopkrupet i en hörna. Men inskriptionen. Texten på statyn vill Samhällets styvbarn ha utbytt då de uppfattar den som ett stort hån. 'Under åren 1936-1976 har många barn mött kärlek och omtanke på Vidkärrs barnhem och fått en god start i livet'.
- Sanningen är att flertalet gick vidare till ungdomsvårdsskolor, fängelser, psykiatriska kliniker, blev narkomaner, eller tog livet av sig. Flertalet flickor blev sexuellt utnyttjade.

