1994 bildas Nationalsocialistisk Front, NSF, vilka enligt författaren till Extremhögern, Anna-Lena Lodenius, har ambitionen att bli vår tids NRP.

- De vill att kampen ska vara mer organiserad. De förordar inga lösa nätverk.

NSF fick stor uppmärksamhet 1996 när de i enhetlig klädsel anordnade en demonstration i Trollhättan för att hedra Rudolf Hess. NSF är den största nazistorganisationen i Sverige och har mellan 400 och 500 medlemmar.

Anna-Lena Lodenius ställer sig kritisk till mediedramaturgin runt nazisterna.

- Nazisternas favoritmetod är att hota. Alla som granskar dessa grupper utsätts för hot. Men ibland överdriver media riskerna vilket får vanliga människor att tveka inför att agera mot rasism.

Av stor betydelse på senare år för den nazistiska rörelsen är mordet på Daniel Wretström.

- Tidigare hade högerextremister och nazister 30 november att samlas och enas kring. Men Salem har en så mycket större laddning. Här finns en möjlighet att få med sig personer som inte är så politiskt och historiskt intresserade och som kanske gillar själva skinheadlivsstilen.

Misshandeln till döds av den 17-årige Daniel Wretström i Salem 2000 ledde fram till skapandet av en martyr. Daniel var skinhead och hans död har fått till resultat att stora mängder nazister demonstrerar varje år till minne av honom. De olika militanta extremistiska grupperna har under Salemmanifestationerna samsats.

- Media spelar nazismen i händerna då de inte ger en sammansatt historia. Man vill ha en rak historia och trycker på vissa saker som gör beskrivningen av ett tragiskt skeende väl förenklad. Som exempelvis med mordet i Salem. Många av dagens nazister har en kriminell identitet säger Lodenius.

- De är många gånger kopplade till vanlig kriminalitet nu för tiden jämfört med för 20 år sedan. Det är inte säkert att de är fler idag men den kriminella sysselsättningen kan göra dem farligare för enskilda individer än tidigare.

Typiskt för den nazistiska miljön är den markanta manliga dominansen.

- Det är alltid betydligt fler killar än tjejer. Många i dessa rörelser har ett revanschbehov och känner sig frustrerade. Skälen till detta kan variera. Det finns personer med överklassbakgrund och barn till missbrukande föräldrar. Gemensamt för det stora flertalet aktiva är att de kommit in i den nazistiska rörelsen väldigt tidigt då de saknar en förförståelse för saker och ting.

Anna-Lena Lodenius säger att många aktivister är grubblare och sökare.

- De har ofta en misslyckad skolgång bakom sig men det är fel att avfärda dem som ointelligenta. Många av dem läser mycket, men då kanske andra böcker än gemene man och de drar helt andra slutsatser av vad de läser än det stora flertalet.

Anna-Lena Lodenius tror inte att nazistgrupper kommer växa sig starka i Sverige.

- Det finns ingen grogrund för nazismen. Däremot kan det komma en parlamentarisk grupp som för fram främlingsfientligheten och förmår attrahera vitt skilda grupper som till exempel Carl I Hagen lyckats med i Norge. Då han lyckats samla alltifrån nyliberaler till raggare som vill ha lågt bensinpris. Men de nazistiska grupperna kommer aldrig bli några masspartier.