Debatt


Lina Engström
  • Poliskontroll. Polisen är hårdare mot personer med utländsk bakgrund.
Fria.Nu

Varför är etnicitet viktigt när det gäller kriminalitet?

Varför är det intressant att invandrare begår procentuellt fler brott än svenskar? Varför är det inte lika intressant att män och fattiga begår fler brott? undrar Lina Engström.

Robert Aschbergs Insider på TV3 handlade för några veckor sedan om kriminella invandrare, som ansågs vara mycket farligare och mer brottsbenägna än etniska svenskar i samma situation. Vi fick veta att landets fängelser är överfulla av personer med utländsk bakgrund. Poliser berättade att invandrare är klart överrepresenterade bland dem som polisen åker ut för att gripa efter att brott har begåtts och att ingen vågar prata om det. En dörrvakt som själv har utländsk bakgrund, och därmed görs till alibi för att åsikten stämmer, menade att för många invandrare inte kan släppas in på krogen och att de som är fulla utanför dörren är svåra att hantera. (Som om inte fulla svenska män är svårhanterliga och begår massor av brott i krogmiljöer.)

Men alla invandrare begår inte brott, inte heller alla svenskar och inte alla som lever i fattigdom. Där-emot är en annan sak gemensam för dem som begår brotten och det är att de allra oftast är män. Invandrar-flickor begår inte brott för att de är segregerade och fattiga, varför är det just det etniska ursprunget som är intressant?

Enligt Brottsförebyggande rådet begås 80 procent av alla kända brott av svenskar. 11 procent av befolkningen består av personer födda utomlands och de begår 20 procent av brotten, de är alltså överrepresenterade med två gånger.

Jämför man arbetare med tjänstemän är arbetarna överrepresenterade med tre gånger. Män begår 84 procent av alla lagförda brott. En bidragande orsak till att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken kan också vara att polisen hårdare kontrollerar personer med utländsk bakgrund och därför upptäcker dessa brott. Detta visades bland annat i ett betydligt mer välgjort Dokument Inifrån i SVT några veckor tidigare. Sedan har vi förstås de sociala bitarna, det faktum att invandrare oftare lever i fattigdom och segregation, och att de utsätts för hat och diskriminering från den infödda befolkningen. Vad Insider visar är inte ett problem med brottslighet, det är ett problem med främlingsfientlighet och en fixering kring etnicitet.

Anders Göranzon från rånkommissionen uttryckte sig i Insider beklagande om att det inte är acceptabelt att säga högt att det är just invandrare som begår brott: 'Gränsen att bli stämplad som rasist när man kritiserar just den här problematiken är hårfin, hela samhället är uppbyggt så, även alla makthavare inom de statliga institutionerna är väldigt rädda för att ta upp den här problematiken.'

Det är väl för väl att inte svenska staten också ska förlita sig på okunskap och börja låta som sverige-

demokraterna. Vad som däremot är svårt att förstå är varför ingen är intresserad av att det är just män som begår brott. För att spinna vidare på Göranzons problem med rasiststämpeln: gränsen att bli stämplad som manshatare när man kritiserar den här problematiken är hårfin. Hela samhället är uppbyggt så att alla makthavare inom de statliga institutionerna är väldigt rädda för att ta upp den här problematiken.

Ingenting blir bättre av att vi blir mindre rädda för att ta upp problem med invandrares kriminalitet, vilket till stor del handlar om andra saker. Vad som skulle kunna ge något är i stället att fråga varför invandrar-kvinnor inte begår brott, eller varför den rika medelklassen har ett behov av att se ner på människor med en annan etnicitet än deras egen. Som man frågar får man svar, och som Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi sa efter inslaget:

- Om man jobbar i ett område där det bara bor invandrare kan man för fan inte fånga några svenskar som begår brott!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Stockholms Fria