500 soldater ur den colombianska armén gick 29 januari in i det afro-colombianska samhället Caño Seco. I aktionen, där flera välkända paramilitärer deltog, terroriserades lokalbefolkningen, egendom förstördes och bondeledaren Pedro Murillo mördades. Militärerna förklarade aktionen med att befolkningen sympatiserar med gerillan.

21 februari mördades de lokala freds- och människorättsaktivisterna Luis Eduardo Guerra och Alfonso Bolivar Tuberquia Graciano i fredsbyn San José de Apartadó. Enligt vittnesmål hade de två ledarna tillsammans med sina fruar och tre barn stympats och styckats av soldater ur regeringsarmén. Morden kom inte långt efter att Colombias vice-president Francisco Santos lovat att respektera civilbefolkningens rättigheter i området. San José de Apartadó, förklarades som neutral fredsby av sina invånare 1997 och är internationellt erkänd som en sådan. Sedan bildandet för åtta år sedan har 152 av byns invånare mördats utan att någon ställts till svars.

President Uribe förklarade att det inte går att förhålla sig neutral till 'kampen mot terrorismen' och anklagade byns ledare för att vara medhjälpare till FARC-gerillan. 'Presidenten ljuger, vi har förklarat oss neutrala gentemot alla konfliktens aktörer inklusive armén.', svarade fredsbyns företrädare i en kommuniké.

Tre medlemmar i lantarbetarfacket Fensuagro mördades 18 mars i år av den colombianska armén i Sumapaz-området. De mördade var även aktiva inom det colombianska kommunistpartiet. Även i detta fall anklagades de mördade för sam-

arbete med gerillan, något som förnekades av lokalbefolkningen.

- De tre var ute för att se över sina boskap när armén kom, berättar Fensuagros internationella sekreterare Gerardo González på besök i Stockholm. Han kommer själv från Sumapaz som har en tradition av folklig organisering och som drabbats hårt av det smutsiga kriget. González lever sedan två år tillbaka i exil i Belgien.

- Det pågår en kontra-jordreform i Colombia. Småbönder tvingas bort från sin mark genom hot och våld och storgodsägarnas och paramilitärernas jordegendomar växer, förklarar González.

Samtidigt är den internationella

närvaron i Colombia hotad. FN beslutade i januari i år att kalla tillbaka sitt speciella sändebud i Colombia James Lemoyne och att inte utnämna någon efterträdare. Markeringen kom efter en längre tids friktion mellan världsorganisationen och den colombianska regeringen. President Uribe anser att FN klagar för mycket på den förda politiken och är till liten hjälp. Nu finns risken att Colombias regering inte förlänger FNs mandat i landet som löper ut nästa år.