Folket motsätter sig det politiska etablissemanget
Ecuadors president, Lucio Gutiérrez, fick fly från regeringspalatset Carondelet på onsdageftermiddagen. De väpnade styrkorna hade kort före förklarat att de inte längre stödde presidenten. För tredje gången sedan 1997 tvingar folket bort en president.
Det råder politiskt kaos i Ecuador. Gutiérrez fall tvingades fram av gatuprotester i huvudstaden Quito. På onsdagkvällen drabbade demonstranter som krävde Gutiérrez avgång samman med polis och militär. I centrala delar av staden samlades människor för att protestera på gator och torg. Slagordet var 'Bort med Lucio och bort med dem alla', det vill säga hela det politiska etablissemanget.
Oppositionen lyckades på onsdagen samla över hälften av ledamöterna i kongressen och förklarade Gutiérrez mandat avslutat på grund av 'övergivande av post'. Beslutet hade ingen faktisk grund då presidenten fortfarande befann sig i Carondelet men gatuprotesterna och arméns beslut att överge Gutiérrez, tvingade fram beslutet. Gutiérrez är den tredje presidenten sedan 1997 som avsätts efter folkliga resningar.
När arméöversten Lucio Gutiérrez tillträdde presidentposten för
två år sedan stöddes han av socialdemokratiska ID, indianpartiet
Pachakutik och flera folkrörelser. I medierna utmålades han som en ny center-vänsterpresident i Sydamerika. Men hans popularitet rasade snabbt då han bröt sina vallöften och fortsatte att föra en liberal ekonomisk politik. I det senaste kongressvalet klarade hans parti, PSP, med knapp marginal 5-procentspärren.
Den 8 december förra året tog Gutiérrez tillsammans med en tillfällig koalition i kongressen makten över Högsta domstolen. Oppositionen, en ohelig allians mellan kristna högerpartiet PSC, ID och Pachakutik, har sedan dess försökt tvinga presidenten att avgå genom strejker och blockering av motorvägar.
Gutiérrez krävde av partierna i kongressen att de skulle komma överens för att tillsätta en ny Högsta domstol. Presidenten avsatte de domare han varit med om att till-sätta efter att oppositionen varit nära att ta makten över domstolen, men förhandlingarna med ett av regeringens stödpartier strandade i sista stund. Om de hade tagit makten över domstolen skulle de ha kunnat använda den för att avsätta presidenten.
I huvudstaden Quito samlades tusentals demonstranter flera kvällar i följd för att kräva Gutiérrez avgång. Detta är en ny sorts politiska manifestationer, som inte organiseras av politiska partier eller folkrörelser. På gatorna i Quito genomfördes spontana manifestationer och slag-ordet 'Bort med Lucio, bort med dem alla' började skalla genom Quito.
Oppositionen försökte i höstas ställa Gutiérrez inför riksrätt. Men tack vare nya allianser i kongressen klarade sig Gutiérrez med blott en rösts marginal.
Det finns få beständiga koalitioner i Ecuadors kongress, där 10 partier och 18 oberoende ledamöter delar på de 100 platserna. Detta gör att en majoritet snabbt kan bli minoritet, genom uppgörelser, kohandel och mutor.
I december förra året avsatte 'den institutionella majoriteten' - en allians mellan regeringen, två högerpopulistiska partier och oberoende ledamöter - alla domare i Högsta domstolen och utsåg nya, som är trogna mot regeringen. Oppositionen rasade mot förfarandet som de anser står i strid med grundlagen.
Högsta domstolens nye ordförande, medlem i högerpopulistiska PRE, lade i slutet av mars ner rättsprocesserna mot sin bäste vän, den före detta presidenten Abdalá Bucaram, samt en annan före detta president och vicepresident. De tre, som levde i exil, återvände till Ecuador strax efter efter domarens beslut. Högerpopulisten Bucaram var president under ett halvår fram till februari 1997, då kongressen förklarade honom 'mentalt oförmögen' att styra landet. Han flydde till Panama med en okänd summa pengar från Centralbanken, för att undgå åtal för korruption.
Många av de människor som nu protesterat på Quitos gator i över en vecka stöder inte oppositionspartierna utan förkastar hela det politiska etablissemanget. De är trötta på korruption, nepotism och partiernas maktkamper. Så frågan är om vicepresidenten Alfredo Palacios kommer att klara sig fram till nästa
presidentval, hösten 2006. Den nyblivne presidenten Palacios kunde inte lämna Carondelet efter det att han insvurits som president på grund av massiva protester som krävde parlamentets upplösande samt nyval. Manifestanterna på Plaza Grande sa i tv: 'Vi vill inte ha Palacios, vi vill ha någon ny!'
Demonstrationerna har alltså ingen ledare och inget politiskt alternativ. I och med Palacios tillträdande som president kommer den traditionella oligarkin, som Gutiérrez till viss del utmanade, att försöka återta makten.
Framtiden kommer att utvisa huruvida gatuprotesterna, där medel- och underklassen var huvudaktörer, kan leda till en organiserad politisk rörelse underifrån. Man kan dock misstänka att medelklassen, som startade protesterna, nöjer sig med Gutiérrez fall och återvänder till sina hem.

