Den 19 april dömde en domstol i Madrid den före detta argentinske marinkaptenen Adolfo Scilingo till 640 års fängelse för brott mot mänskligheten, begångna under diktaturen i sitt hemland. Scilingo befanns skyldig till att ha deltagit i 'dödens flygturer', där oppositionella drogades och kastades i

havet från flygplan. Av de 640 åren kommer Scilingo att avtjäna högst 30, i enlighet med spansk lag.

Familjemedlemmar till Scilingos offer firade utanför domstolen.

Domen mot Scilingo är den första som den spanska rättvisan utfärdar mot någon ansvarig för förföljelserna av oliktänkande under diktaturerna i Sydamerika. I slutet av 1990-talet misslyckades Madriddomaren Baltazar Garzon med att få Chiles före detta diktator, Augusto Pinochet, utlämnad från Storbritannien för att ställas inför rätta i Spanien.

I Argentina har flera rättsprocesser mot medlemmar i de militärjuntor som styrde landet mellan 1976 och 1983 inletts. President Nestor Kirchner, själv offer för repressionen, fick i augusti 2003 kongressen att ogiltigförklara två lagar som gav amnesti åt militärerna.

Militärregimen i Argentina störtades aldrig. Juntan lämnade över makten till civila under en ordnad reträtt. Under många år efter demokratins återupprättande var arméns makt fortsatt stark. Flera militärer dömdes under 1980-talet men fick amnesti av dåtidens politiker. Därför har det dröjt 20 år innan de ansvariga på nytt kan ställas till svars för uppemot tiotusentals mord och försvinnanden.

En av de anklagade, den före detta arméchefen Cristino Nicolaides, hävdar att allt som gjordes skedde under då gällande lagar och att han bara lydde order från Roberto Viola, som då var överbefälhavar. Nicolaides, i dag 80 år gammal, sitter i husarrest anklagad för 13 fall av olagliga frihetsberövanden och två försvinnanden.

Advokaten Florencio Varela, som försvarar flera före detta juntamedlemmar, anklagar den pensionerade generalen Martin Balza för att ha låtit förstöra arkiv som visade att hans klienter bara lydde order uppifrån.

Redan för några år sedan inleddes undersökningar mot ansvariga militärer för 'stöld' av spädbarn. Gravida kvinnor som arresterades tilläts föda sitt barn i fängelse innan de mördades. Barnet adopterades sedan av en militär och dennes

familj. Eftersom dessa brott inte ingick i amnestin kunde åtal väckas mot Jorge Videla, de facto-president under diktaturen och dess mest kända ansikte. Den före detta generalen hade dömts till livstids fängelse 1985 för sin medverkan i statskuppen 1976, men benådades av President Carlos Menem. Nu sitter Videla i husarrest sedan 1998 i väntan på dom för stöld av spädbarn.

Det argentinska samhället lider fortfarande av sviterna efter den senaste diktaturen. Många av de som fängslades och torterades var i 20-årsåldern, eller ännu yngre, och är i dag kring 50 år gamla. Organisationen Abuelas de Plaza de Mayo har lyckats återförena ett 80-tal kidnappade spädbarn, som i dag är vuxna och har börjat bilda egna familjer, med deras biologiska familj.