Vid en första anblick liknar Arusha mest en dammig liten stad vid foten av Mount Meru. Men 1997 inleddes den första rättegången vid Rwandatribunalen, ICTR, som har sitt säte i Arushas konferenscenter.

Hittills har 25 personer dömts. Ytterligare 25 misstänkta, vars rättegångar pågår just nu, sitter i fängelset som FN har byggt strax utanför staden.

- Detta var den första tribunalen i världen att definiera och döma någon för folkmord, efter det att folkmordskonventionen trädde i kraft 1951, säger presidenten för ICTR, den norske domaren Erik Møse.

- Det är också första gången som en domstol har slagit fast att systematisk våldtäkt kan vara del av folkmord och första gången som en tribunal avkunnat en dom mot en statsminister som har förklarat sig skyldig till folkmord. Detta är även första gången som någon har dragit gränsen mellan yttrandefrihet och uppvigling till folkmord.

Bland de 50 personer, som antingen dömts eller vars rättegångar pågår just nu, finns en statsminister, elva ministrar och många andra ledare i samhället.

Att lyssna till vittnesmålen som läggs fram inför domarna, är en detaljerad resa genom ett land som under 100 dagar 1994 förvandlades till ett inferno.

Inbördeskriget mellan Rwanda Patriotic Front, RPF-rebellerna och Rwandas regering hade pågått sedan 1990. Fredsavtalet hade havererat och när presidentens flygplan sköts ner 6 april, började dödandet nästan omedelbart. Sammanlagt räknar rwandiska staten att 937 000 personer mördades. De flesta från minoritetsgruppen tutsi.

- Jag är imponerad över hur vittnen från båda sidor kommer hit för att bidra till att vi ska finna sanningen. Och de gör det trots att de, både hutuer och tutsier, har lidit. Många bär på traumatiska minnen som gör det svårt för dem att tala om det som hänt. Men ändå kommer de. Och med stor värdighet, säger Møse.

I början av april inledde försvaret sin del av rättegången mot en av de påstådda nyckelfigurerna bakom folkmordet, Théoneste Bagosora som ledde Rwanda, politiskt och militärt, under folkmordet. I likhet med tre andra högt uppsatta militärer, som framträder i samma rättegång, har han förklarat sig icke-skyldig till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Anledningen till att deras fall prövas samtidigt är att vittnena och bevisen till stora delar är samma för de fyra männen.

- Bagosora förnekar inte att det inträffade massakrer med hundratusentals döda, även om han inte tror att det var en miljon. Men han anser inte att det rörde sig om folkmord, säger Raphael Constant, försvarsadvokat för Théoneste Bagosora.

Till skillnad mot exempelvis Serbiens före detta president Slobodan Milosevic, som står inför rätta vid FNs krigstribunal i Haag, erkänner Bagosora tribunalen i Arusha.

- Han anser det helt normalt att internationella samfundet vill utreda varför så många dog i Rwanda 1994. Och Bagosora vill berätta sin del. För honom är det inte längre så mycket en sak mellan Bagosora och domstolen, utan en sak mellan Bagosora och historien, säger Constant.

Théoneste Bagosora greps 1996 i Kamerun, men det tog ända fram till 2 april 2002 innan rättegången kunde inledas. Fallet har, med vissa uppehåll, pågått sedan dess och under drygt 200 aktiva domstolsdagar har Rwandatribunalen fått höra 82 vittnesmål som åklagaren kallat. Nu är det försvarets tur.

Öppningsanförandet som hölls den 11 april, var många och mycket ett politiskt utspel där folkmordet och vad som hände 1994 till stora delar skylldes på kriget mellan

regeringen och RPF-rebellerna. Försvarssidan underströk också det faktum att alla som hittills åtalats vid tribunalen kommer från förlorarnas sida och tillhör, med undantag av en belgare, majoritetsgruppen hutuer.

- Vad vi ser här är segrarens rättvisa. Åklagaren är beroende av samarbetet med Rwanda och han har gjort sitt val. Därför är vi alla den rwandiska regimens gisslan, sa Raphael Constant i sitt anförande.

Detta är inte första gången som ICTR har kritiserats för att vara politisk. Det är heller inte första gången som tribunalen anklagas för att endast åtala personer från den förlorande hutusidan. Detta trots att det finns misstankar om att RPF- rebellerna, den nuvarande regeringen i Rwanda, också begick krigsförbrytelser.

Men chefsåklagaren, Hassan Bubacar Jallow, tycker det är orättvist att kalla tribunalen för partisk.

- RPF har anklagats för att ha begått allvarliga brott och vi undersöker det. Vi har inte fattat beslut om åtal ännu, men vi håller på att utvärdera de bevis vi har fått fram, säger Jallow.

När vi träffar honom dagen efter försvaret mot Bagosora och hans medåtalade har inletts, är Hassan Bubacar Jallow övertygad om att åklagarsidan har presenterat solida bevis mot de fyra före detta militärerna.

- När jag lämnade rättssalen i går kände jag att de inte hade något försvar att komma med. De gör en massa väsen av misstänkta brott som RPF skulle ha begått, men det är inget försvar. Vi å andra sidan har klara bevis för en konspiration.

Fienden hade identifierats som tutsi, säger Jallow.

Parallellt med fallet Bagosora pågår flera andra stora rättegångar i Arusha. Tribunalen arbetar betydligt snabbare nu än under de första åren då mycket kritik riktades mot ICTRs ineffektivitet.

Och relationerna mellan Rwandas regering och ICTR har, särskilt i början, varit frostiga. Rwandas ambassadör till tribunalen, Alloys Mutabingwa säger i dag att landets förhållande till ICTR är gott.

- Spänningarna i början hade enbart att göra med att tribunalen inte presterade tillräckligt mycket. Men många saker har förbättrats. Vi är tacksamma för de steg som tagits.

- I slutänden är det ju vår plikt att noga övervaka rättvisan som skipas för Rwanda. Regeringen är moraliskt och juridiskt direkt ansvarig för att rwandiernas förväntningar på rättvisa efter folkmordet uppfylls, säger Alloys Mutabingwa.

De kritiker som säger att ICTR också borde åtala personer från rebellsidan som misstänks för krigsförbrytelser, anser Mutabingwa vara folkmordspropagandister.

- Folkmordet begicks av dem som står anklagade för det. Några ser vi i rätten i dag. Folkmordet sponsrades dessutom av en internationell konspiration. Dessa personer är de samma som kallar det segrarens rättvisa.

Dom i målet mot Bagosora väntas först under 2006.