• USA:s före detta utrikesminister Madeleine Albright, till höger, tillsammans med Sydkoreas utrikesminister Kang Kyung-wha, till vänster, under ett forum i Washington. | Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Nystart för kvinnliga utrikesministrar

Sitt eget lag har premiärminister Justin Trudeau redan toppat. Inför nästa års val har han ombildat regeringen utan att peta ministrar på nyckelposter.

Mötet mellan världens kvinnliga utrikesministrar kommer att äga rum i Montréal 21–22 september i samband med att FN:s generalförsamling har sitt möte i New York, säger Adam Austen, talesperson för Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland. Hon arrangerar mötet tillsammans med EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

Åtta i Europa

Totalt finns ett 30-tal kvinnliga utrikesministrar i världen. Med Mogherini inräknad finns åtta av dem i Europa, däribland i Norge och Sverige. Ett tiotal finns i Amerika, fem i Afrika och resten i Asien-Oceanien, däribland Australien och jättarna Indien och Indonesien.

Regeringen i Ottawa har ännu inte bekräftat hur många ministrar som tackat ja till mötet i provinsen Québec.

–Jämställdhet mellan könen är grundläggande för såväl välstånd som fred och säkerhet i världen, säger Austen enligt nyhetsbyrån AFP.
Han tillägger att Kanada hoppas att mötet innebär början på en ny tradition av formellt samarbete mellan kvinnliga ministrar. 

Wallström hoppas delta

En informell klubb av kvinnliga utrikesministrar bildades i slutet av 1990-talet av USA:s dåvarande utrikesminister Madeleine Albright och hennes svenska motsvarighet Anna Lindh (S). Samarbetet återupptogs av nuvarande svenska utrikesministern Margot Wallström (S) och Liechtensteins Aurelia Frick 2014.

– Sedan dess har de fortsatt att träffats lite på marginalen i samband med FN:s årliga högnivåvecka. Men det här är första gången som ett land står värd för mötet på en mer formell nivå, säger Erik Wirkensjö, pressekreterare åt Margot Wallström, och förklarar att utrikesministern hoppas på att kunna delta – mötet sker bara någon vecka efter det svenska riksdagsvalet.

Premiärminister Justin Trudeau har gjort jämställdhet mellan könen till en av regeringens viktigaste frågor. Kabinettet består till hälften av kvinnor och till hälften av män.

Minskat väljarstöd

Regerande Liberala partiet tampas dock med ett ökat hot från Konservativa partiet. Ett val i dag skulle ge liberalerna 37 procent av rösterna och de konservativa 35 procent, enligt en väljarundersökning publicerad i tisdags. Det skulle innebära en försvagad minoritetsregering för Trudeau som utöver jämställdhet också fokuserar på ökade offentliga investeringar och miljön.

När Trudeau på onsdagen ombildade regeringen tryckte han också på behovet av att skifta utrikeshandeln bort från USA, som hotat med biltullar och förändringar i frihandelsavtalet Nafta. Enligt Trudeau visar de spända relationerna med Washington på faran med att förlita sig för mycket på USA, som tar emot 75 procent av den kanadensiska varuexporten.

Tyngre ministerposter berördes inte av regeringsombildningen, men handelsminister François-Philippe Champagne övergick till att bli landets nya infrastrukturminister, något som dock väntas ha liten inverkan på Kanadas handelspolitik.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Moderater i kamp mot flyktingungdomar

När samhället påstår att du har en annan ålder än du uppger riskerar du att bli polisanmäld av kommunpolitiker. Det är erfarenheten som sjutton flyktingungdomar i Skurups kommun gjort. Nu har tre personer polisanmält kommunledningen för falsk angivelse.

© 2024 Stockholms Fria