Föräldrar i vårdnadstvist kräver lagändring
- Hur många gånger ska vi behöva träffas och prata innan det händer något?
Det undrade en av mammorna under förra fredagens hearing om myndigheters hantering av vårdnadstvister. Hon och många andra tog chansen att uttrycka sin frustration över att domstolen nu kan tvinga barn att umgås med föräldrar som misstänks vanvårda, slå eller utnyttja dem sexuellt.
Medan den mesta press- och politikeruppmärksamheten koncentrerade sig på statsminister Göran Persson och konstitutionsdebatten i salen intill, vittnade ett tjugotal föräldrar om hur deras barn farit illa. Inte trots, utan tack vare, lagen som ska skydda dem.
- Barnen har i dag ingen automatisk rätt, inledde Tasso Stafilidis, riksdagsledamot (v) och familjerättspolitiskt ansvarig.
Det var på hans initiativ som föräldrarna bjudits in för att berätta om bristerna i den nuvarande föräldrabalken. Tasso Stafilidis och flera andra ledamöter har motionerat om ändringar i regelverket för att stärka barnens rättigheter.
Sedan 1998 får domstolarna döma till gemensam vårdnad även då ena föräldern motsätter sig det. Lagen var från början tänkt att stärka barnets rätt att umgås med båda föräldrarna och hindra sabotage mot umgänge. Men nu kan den användas av en förälder som kräver rätten att umgås med sitt barn, och leder i vissa fall till att barn tvingas bo med en förälder som behandlar det illa. Den förälder som aktivt vägrar den andra umgänge för att skydda barnet kan i värsta fall själv förlora vårdnaden eftersom det räknas som en hämnd.
Förhoppningen är att lagen kommer att ändras när riksdagen i höst tar upp motioner om ändring. Går förslagen igenom ska barn i vårdnadstvister få egna juridiska ombud för att slippa komma i kläm mellan föräldrarnas intressen. I varje mål som rör barn ska man upprätta ett speciellt barnprotokoll som ska motivera domen ur ett barnperspektiv. Domare ska få särskild utbildning i mål om vårdnad, boende och umgänge och alla barn ska få möjlighet att komma till tals i frågor som rör dem.
Hearingen avslutades med en frågestund med representanter från Barnombudsmannen, ECPAT och Mor-Barn Mottagningen. Flera föräldrar undrade varför man inte tar tag i problemet, de barn som är offer i dag kan ju bli förövare imorgon om de inte får hjälp. Nina Yderberg från Mor-Barn Mottagningen trodde att en faktor till trögheten i systemet är att det finns pedofiler överallt, även bland dem som ska utreda målen. Men hon hoppades att uppmärksamhet kanske kunde vara en lösning.
- Om utländsk press skulle börja skriva om bananrepubliken Sverige, då kanske det skulle börja hända något.
Monica Dahlström-Lannes från ECPAT tyckte att det inte främst är lagarna det är fel på.
- Vi har bra lagar men vi tillämpar dem inte, och vi tolkar dem ofta fel.
