Under juni och juli legaliserade provinsregeringarna i Huánuco, Puno och Cusco i sydöstra Perus högland kokaodlingarna i delar av sina områden. Detta skedde efter manifestationer och vägblockader som letts av kokaodlarnas ledare Iburcio Morales. Legaliseringarna har kritiserats hårt från huvudstaden Lima eftersom de anses gynna knarkhandeln.

Peru är en av världens tre största producenter av kokablad (de övriga två är Colombia och Bolivia). Men mindre än en tiondel av produktionen är laglig. Kokaodlarna vill att den "kokalag" som parlamentet ska stifta ökar den lagliga delen av produktionen. Denna används till så kallat traditionellt bruk, det vill säga tuggande av kokablad för att motstå köld och trötthet i det andinska höglandet samt i religiösa ceremonier.

Lejonparten av kokabladsproduktionen går dock till olagliga ändamål. Enligt den statliga myndigheten som bekämpar knarkhandeln, Devida, används 90 procent av kokabladen till att producera kokain. USA, som försöker stoppa drogen där den tillverkas, står i sin tur för 90 procent av Devidas budget.

Cuscos regionpresident Carlos Cuaresma var först ut med att legalisera kokaodlingarna i delar av sin provins i slutet av juni. Hans kritiker hävdade att han hade gett efter för påtryckningar och/eller mutor från den organiserade knarkhandeln i slutet av sin mandatperiod. Efter att presidentmakten anmält legaliseringen till Perus konstitutionsutskott modifierade Carlos Cuaresma sin legalisering till att gälla de odlare som säljer till Enaco, det statliga företag som köper upp den lagliga produktionen.

Vissa ministrar ur president Alejandro Toledos ministerråd ville inte släppa ku-anmälningen mot Carlos Cuaresma, som tillhör det konservativa partiet FIM, presidentens viktigaste stödparti. Samtidigt ville ledningen för FIM visa sin styrka inför nästa års val och vinna röster i kokaodlarregionerna.

Resultatet av kraftmätningen blir förmodligen att Devidas chef tvingas avgå som en eftergift till FIM och kokaodlarna. Samtidigt kan en regeringskris uppstå om de ministrar som ville anmäla Cuaresma avgår i protest.

Kokaodlarna i Peru är långt ifrån lika inflytelserika på den nationella politiska arenan som cocaleros-rörelsen i Bolivia. Men under juli visade de sin styrka genom att blockera vägar och genomföra protestmarscher i sina regioner. De kräver av parlamentet att få vara med och utforma den nya kokalagen. De hoppas dra fördel av att allmänna val hålls i april 2006 och att deras röster kan bli avgörande i provinsvalen.

Kokaodlarnas argument för en legalisering av odlingarna är att kokabladet är heligt inom indiankulturerna i det andinska höglandet och används, fullt lagligt, i till exempel religiösa ceremonier. De kan dock inte svara på vad som händer med det stora överskottet i kokaproduktionen. Å andra sidan kan myndigheter som Devida inte svara på vad de skulle kunna odla istället, utan att avsevärt minska sina inkomster.

Grundproblemet är fattigdomen på den peruanska landsbygden. En kokaodlare kan tjäna mer än en kaffe- eller kakaoproducent, och kanske till och med ge sina barn möjlighet att studera.