- Många har hoppats på amnestin. Nu kommer de att ringa igen, vad ska jag säga då? undrar Ulrika Nordström, flyktingkonsulent på Röda Korset i Göteborg.

- Det är ju människor som gör bedömningen att de inte kan återvända hem. Det är så hemskt så jag vet inte, fortsätter hon.

Onsdagens riksdagsbeslut innebär att vi får en ny utlänningslag. I den får skyddsbestämmelserna en mer framträdande roll. Framöver ska de även omfatta människor som på goda grunder fruktar allvarliga övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet. I samband med detta läggs Utlänningsnämnden ner och ersätts av Migrationsdomstolar. Detta var alla riksdagspartier överens om. Debatten kom istället att domineras av frågan om flyktingamnesti.

I vintras var flyktingamnesti ett vågat och radikalt begrepp för många. Denna vecka har flyktingamnestin blivit ett fullkomligt realistisk alternativ att diskutera. Kampanjen Flyktingamnesti 2005 har både lyckats och misslyckats. Det som började med ett initiativ i liten skala i Hammarkullen samlade tiotusentals demonstranter över hela landet förra helgen. Diskussionen om flyktingamnestin har inneburit en ovanlig budgetförhandling, ett nästan sensationellt stort fokus på flyktingfrågan i media och fem partier som enats över blockgränser. Lägg därtill Påskuppropet med den största namninsamlingen i Sverige sedan sextiotalet och en bred folkrörelse som gjort avtryck och det är det svårt att säga att ingenting har uppnåtts i flyktingamnestifrågan.

Var finns rörelsen mot en flyktingamnesti? Den frågan fick Göte Wahlström under riksdagsdebatten i veckan och svarade, som om det vore den självklaraste saken i världen, att han visst hade en rörelse bakom sig - det socialdemokratiska partiet. Och där någonstans landade det. Ingen socialdemokrat gick emot partilinjen, de flesta moderaterna hängde på. Det blev nej till flyktingamnestin med 172 röster mot 134.

- Det är en av de svåraste frågor jag har varit med om att behandla, säger Tomas Högström (m).

Han är emot en flyktingamnesti, då det är ett 'alldeles för vittgående beslut'. Argumenten handlar i övrigt om att en amnesti skulle komplicera ett genomförande av den nya instansordningen och att rättssäkerheten rubbas. Kollektiva beslut säger sig ingen vilja ha, och det används som skällsord under riksdagsdebatten. Varje individ och varje ärende är unikt och ska därför prövas individuellt, det är ett av

socialdemokratins argument.

- Men vi har ju ingen individuell prövning, det är det som är det

stora problemet, säger Ulrika Nordström.

Många fall avgörs direkt utifrån praxis. Den landinformation som finns att tillgå för myndigheterna är i många fall helt avgörande, menar hon. Till exempel gäller det personer från Iran, Bosnien, Serbien, som inte får stanna oavsett vad de har för skäl.

Det handlar om vinnare och förlorare. För även om nerläggningen av Utlänningsnämnden gynnar flyktingar är inte det samma flyktingar som nu nekats en amnesti. Att kommande asylsökande får andra möjligheter att överklaga ett avslag i en prövning som känns mer legitim hjälper inte den enskilde som redan känner sig orättvist behandlad; Den typen av kompensation finns inte. Varje individ och varje ärende är unikt.

Dessutom är vinnarna inte korade än. Vad den nya svenska flyktingpolitiken kommer att innebära för dem den berör vet vi inte ännu. Förutom en utlänningslag är det mycket som styr. Eftersom det är en ramlag är inte allting klart och tydligt reglerat från början utan kompletteras med bland annat praxis, vägledande beslut och landinformation. Allt ska tillämpas oavsett om riktlinjerna är juridiska, politiska eller förvaltningsmässiga.

- Migrationspolitiken i Sverige är ju baserad på reglerad invandring och det kommer före allting, säger en handläggare på Migrationsverket som vill vara anonym.

- Jag kan känna, i det enskilda ärendet, att man skickar tillbaka ett barn som inte har så stora utvecklingsmöjligheter i hemlandet, på grund av sitt handikapp till exempel. Att man då inte tar hänsyn till principen om barnets bästa så mycket beror på politiken med reglerad invandring.

Flyktingkonsulent Ulrika Nordström har svårt att jubla över onsdagens beslut.

- Jag tror att det, om möjligt, blir ännu svårare att få ett uppehållstillstånd nu, säger hon.

Begreppet 'humanitära skäl' tas nu bort och ersätts av 'synnerligen ömmande omständigheter'. Det låter kryptiskt, menar Ulrika Nordström, och poängterar att 'synnerligen' juridiskt sett är ett tungt laddat ord. Hon tycker att det känns som att beslutet kommer att innebära en hårdnande attityd.

Det som är positivt är att flyktingar får föra sin egen talan i domstol, menar hon.

- Det måste kännas, tänker jag som människa, bättre. Att man som asylsökande vet att jag har sagt det jag vill säga, jag har gjort det jag kan...

Men det är inte den positiva reaktionen som är den omedelbara. Många som själva har flytt ringer nu till Ulrika Nordström och är väldigt ledsna. Hon försöker att finna positiva aspekter; till exempel att personer med verkställighetshinder, alltså inte kan skickas tillbaka, möjligen kan lägga fram sitt ärende igen.

- Fast en ny prövning betyder ju absolut inte att man får uppehållstillstånd. Men det är väl det sista halmstrået vi får gripa efter. Det känns lite ledsamt. Men hoppet är det sista som dör.