Invasionen av Tjetjenien inleddes med att tre hyreskaserner i Moskva och Volgodonsk sprängdes i luften. Tjetjenska separatister hölls ansvariga för dådet och den ryska befolkningen ställde nu upp bakom Putins anfallskrig. På motsvarande vis har explosionerna i Londons tunnelbana möjliggjort för nya politiska initiativ.

Thomas Bodströms vision om ett elektroniskt panoptikoné där alla medborgares mobiltelefonsamtal, e-post och surfning på internet lagras i flera år är snart verklighet. Men inte ens Säpo:s terroristexperter tror att en sådan massiv övervakning kan stoppa terrordåd. Vad är då syftet med dessa lagar om de inte förhindrar attentat?

Liknande krav på utökad övervakning har tidigare rests i flera EU-direktiv. EU-direktiven har dock inte gällt terrorbekämpning utan skyddet av immateriell egendom. För ett år sedan, när det senaste EU-direktivet om skärpt upphovsrätt var på tapeten (svensk lag sedan förra månadsskiftet), försvarade Thomas Bodström lagändringen i Dagens Industri: 'Det är inte så att polisen kommer att springa in i människors hem för att leta efter de här sakerna.'

Thomas Bodström medgav att de mänskliga resurserna inte räcker till för den kontrollapparat som krävs för att förhindra piratkopiering. Bristen på polisiära resurser bekymrar också medieföretagen. Det är därför som Microsoft, IBM och Intel har gått samman kring en gemensam plattform, så kallade 'trygga datorer', där användaren står under ständig bevakning. Den digitala tekniken kan göra polisens jobb om bara lagstiftningen tillåter det. Problemet är att så få medborgare och konsumenter frivilligt ger upp sina mänskliga rättigheter till förmån för storföretagens ekonomiska intressen. Rädslan för terrorister blir då till ett effektivt redskap för att vinna allmänhetens acceptans.

Låter kopplingen alltför konspiratorisk? Det är faktiskt mediebolagen själva som slår fast sambandet mellan terrorism och piratkopiering. Efter den första sprängningen i World Trade Center 1993 så hävdade New Yorks Joint Terrorism Task Force att attentatet hade finansierats med gatuförsäljning av märkesförfalskade t-shirts. Samma påstående hörs nu ofta i den amerikanska debatten. Risken finns därför att de befogenheter som skapas för att bekämpa terrorism också kommer att användas för att spåra upp piratkopiering, under förevändningen att den illegala försäljningen av CD-skivor och kläder kan misstänkas ingå i finansieringen av ett terrornätverk.

När den ryska polisen arresterade tre män för att ha apterat sprängämnen i en fjärde hyreskasern i staden Ryazan, visade det sig snart att männen var agenter i den ryska säkerhetstjänsten FSB. Tanken på att säkerhetstjänsten låg bakom attentaten i Ryssland, vilket bland annat östeuropaexperten Svante Cornell befarar, kom aldrig allmänheten till del. Den statskontrollerade median valde att inte sprida uppgifterna vidare. Företagsamma ryssar kunde dock ta del av informationen på internet. Det visar på nödvändigheten att värna om tankefriheten i våra mobiltelefoner och datorer.

Ett fritt informationsutbyte är avgörande för att förhindra att makthavare i Ryssland och i väst får fria händer att bedriva expansionspolitik. Och att stoppa expansionspolitiken i forna kolonier är, som vi alla vet, det enda sättet att få slut på terrorismen.