Att sitta på pass för att...
Köket, nej förresten, hela lägenheten, luktar nybakat. Fick för mig att jag skulle baka muffins, nu står de där på bänken för att svalna. Några med lingon, några med blåbär och några med citron och vallmofrön. Lingonen och blåbären är från en skogstur för några veckor sedan. Jag behövde komma ut i skogen, lerig och lycklig kom jag tillbaka till stan. Med mig hem hade jag, förutom bären, taggsvamp, kantareller, vitmossa, en bukett med sensommarblommor, rosor på kinderna och solsken i blick. Och myggbett. Det gällde att passa på medan vädret höll i sig och jägarna höll sig inomhus. Nu är det återigen farligt för både djur som de siktar på och djur som de inte menar att sikta på att vistas i skogen.
Inte bara hösten är jakttider. Även andra tider på året jagas djur för att ge människan nöje. Men på hösten blir människans djurutnyttjande så tydligt. Mötte en kvinna i dag med en hel, uppstoppad räv runt halsen. Så
otroligt groteskt, så makabert. Och så fort kylan kommer plockas mink-stolor, pälsar och pälsbrämade jackor fram. Förra årets chockbilder på levande flådda björnar, hundar i miniburar som väntar på att dödas för att pälsen ska säljas, saxfångade rävar och minkar som blivit galna av sitt fångenskap är bortglömda. Hur tänker de? Att det inte gör något om man använder en liten bit av ett djur till en kant runt en krage? Att
djuret inte behövt dö då, utan att de bara snittade lite snyggt? Det är omöjligt att inte veta, att inte förstå. Hur kan det vara okej att ta livet av någon för att det är mode?
Är det verkligen viktigare att dina fötter får andas än att kalven vars skinn stövlarna är gjorda av får fortsätta göra det? Är dödandet så viktigt, så djupt rotat i instinkten att det är okej att föda upp fåglar, som halvtama släpps ut framför gevärsmynningen? Har människan rätt att göra vad som helst, begå vilka medvarelsebrott som helst, i modets, smakens, äventyrets namn? Var går i så fall gränsen?
Kycklinguppfödare, försökdjursuppfödare och pälsdjursfarmare säger alla samma sak. Att i jämförelse med andra länder har djuren i Sverige det bra. 'Vi vill inte att ni gör det svårt för oss, för då kommer djuren få det sämre, då flyttar verksamheten utomlands. Då har ni - djurrättsaktivister - bidragit till en lagstiftning som gör att djuren får det dåligt', säger de. Men hur kan det vara ett argument? Djuren föds upp, och dödas för nöjes skull, för att bli skinn eller mat. Vad kan vara värre, det är den yttersta kränkningen. Och bara för att det är sämre på andra platser så är inte betyget 'dåligt' okej här.
Jag fick inte så många liter bär med mig hem från min skogstur. Men jag resonerar som jägarna - att den viktigaste anledningen att gå ut i skogen är naturupplevelsen. Jag hade en fantastisk naturupplevelse, att sitta på pass för att få en vacker bild är spännande och jag hade både fika med mig ut och saker med mig hem. Så, what is the difference? Ja, förutom att ingen blir skadad och dör så klart.
