Under de veckor som följt har demonstrationer för och emot expresidenten, båda med tusentals deltagare, hållits i Perus huvudstad Lima.

Fujimori, eller 'Kinesen' som han ofta kallas av både anhängare och motståndare trots sitt japanska ursprung, valdes till president 1990, och två år senare upplöste han parlamentet och den konstitutionella ordningen och införde ett permanent undantagstillstånd i landet. Under hans regeringstid besegrades gerillagrupperna MRTA och Sendero Luminoso, och 75 000 människor uppskattas ha dödats enligt peruanska parlamentets undersökningskommission. Den statliga säkerhetstjänsten och paramilitära grupper angrep förutom gerillan fackföreningar, vänsterpartier, människorättsgrupper och studentorganisationer. Eftersom även maoistiska Sendero Luminoso angrep konkurrerande vänsterorganisationer har det dock varit svårt att fastställa hur stor del av morden som faller på de olika parterna. Fujimori begränsade också kraftigt den lagliga rätten till sociala protester och kritik av regeringen.

Samtidigt privatiserade hans regering statliga företag för 8 miljarder US-dollar. Hälften av inkomsterna användes för att betala av statsskulden, och en stor del av återstoden gick till vapeninköp (det var stora spänningar mellan Peru och Ecuador vid den här tiden och gränsstrider förekom), och det är just i samband med dessa affärer som det finns många misstankar om korruption, med inblandning av bland andra Argentinas förre president Carlos Menem på försäljarsidan. Men en del av intäkterna användes till infrastrukturprojekt och sociala satsningar, och det är ofta i områden som gynnades av dessa som han sedan dess har haft sitt starkaste stöd.

'Kinesens' fall blev de spektakulära så kallade 'Vladivideos', som läckte ut i offentligheten i november 2000, och visade hur hans säkerhetsrådgivare och högra hand Vladimir Montesinos betalade ut mutor till en enorm mängd domare, mediemagnater och opinionspolitiker. Massdemonstrationer följde och Montesinos avtjänar i dag ett långt fängelsestraff. Fujimori åkte på statsbesök till Japan, ett besök som övergick i exil och kom att vara i ungefär fem år. Hans officiella position har sedan dess varit att ta totalt avstånd från sin säkerhetschef och hävda att han svävat i okunnighet om dennes aktiviteter.

I dag är åsikterna om Fujimori delade i landet. Vissa opinionsundersökningar har gett honom ett potentiellt väljarstöd på upp till 30 procent (han är dock förbjuden att ställa upp så länge han är brottsmisstänkt), i nivå med de populäraste kandidaterna och långt över den sittande presidenten Toledos popularitetssiffror. En enkät från 23 november visade å andra sidan att hela 70 procent av de tillfrågade betraktar honom som skyldig, och 66 procent säger sig vara motståndare till att alls låta honom ställa upp i valet.

- Jag tycker det var dåligt att han sålde ut en massa industrier till utländska företag. Men under Fujimori gjorde vi slut på terrorismen och det tror jag peruanska folket är glada för. Det fanns inget annat sätt att göra det än hans sätt, säger Fabricio Salinas, en före detta polis och numera handelsresande.

- Vi vill aldrig ha tillbaka 'Chinochet', hans tid var en diktatur där han och hans maffia kontrollerade allt och alla. Det är klart att han visste precis vad Montesinos sysslade med, menar däremot byggnadsarbetaren Jaime Glavez.