Debatt


Camilla Funke
  • Snabbt smältande glaciärer som Kangerdlugssuaqglaciären på Grönland är ett av många aktuella tecken på en pågående klimatförändring
Fria.Nu

Vi bör ta klimathotet på allvar

Olle Ljungbeck inledde den 10 december en debatt om växthuseffekten där han menade att fenomenet inte är bevisat. I SFT den 17 december fick han ironiskt mothugg av Ian Fiddies. Här kommer Greenpeace med ytterligare kritik.

'Vi måste ifrågasätta växthusfana-tikerna', uppmanar oss Olle Ljungbeck den 10 december. Enligt Ljungbeck är det viktigare att agera mot de 'synliga och tydliga effekterna av människans misshushållning med naturen i vår närmiljö' än att stoppa koldioxidutsläppen.

Han är inte övertygad om att människan påverkar klimatet, och är orolig att för stora resurser läggs på denna fråga istället för att rädda Östersjön från bland annat oljeutsläpp.

För det första kan man ställa sig frågan varför åtgärder mot olika miljöproblem måste ställas mot varandra. Inom Greenpeace arbetar vi både för att rädda Östersjön och för att stoppa klimatförändringarna.

På sätt och vis hänger de flesta miljöproblem ihop, eftersom de alla är symptom på ett ohållbart utnyttjande av våra gemensamma naturtillgångar oavsett om det gäller som i detta fall havet eller atmosfären.

Vad gäller klimatproblematiken är Olle Ljungbecks artikel full av missuppfattningar och skrämmande okunskap. Han hänvisar till historik som visar att temperaturförändringar förekommit även tidigare och hävdar bestämt att dagens förändringar har naturliga orsaker.

Forskare beskrivs som undergångsprofeter som 'skapar psykosstämning kring växthuseffekten'.

Ljungbeck skriver att han 'vägrar tro på att människan orsakar växthuseffekten' innan han sett 'tydliga bevis'. Nu är det ju så att växthuseffekten i sig är ett helt naturligt fenomen som är en grundförutsättning för livet här på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara -18 i stället för dagens +15.

Problemet är den förstärkta växthuseffekt som de flesta forskare anser är ett resultat av främst avskogning och förbränning av fossila bränslen, som släpper ut koldioxid som spär på växthuseffekten.

Temperaturen har redan ökat på jorden och konsekvenserna av detta börjar bli allt tydligare i form av till exempel smältande glaciärer och allt fler och mer extrema väderhändelser som orkaner, värmeböljor och torkor - med vattenbrist och svält i fattiga länder som de kanske värsta följderna.

Även om vi inte har all kunskap i frågan vet vi tillräckligt för att agera. På klimatmötet i Montreal nyligen stod det också klart att våra politiker tar frågan på allvar. Även vi i Sverige måste förstås ta ansvar och minska våra utsläpp så mycket vi kan.

Genom satsningar på förnybar energi och en ökad effektivisering av energianvändningen kan vi också vinna marknadsandelar inom miljöteknik och uppnå andra vinster inom miljöområdet, som till exempel minskade oljeutsläpp i Östersjön.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria