TorBjörn Nilsson stannar upp halvvägs nerför backen och sjunker nästan ner till anklarna i den djupa drivsnön.
- Där har vi dem, säger han, och pekar.
Nedanför honom ligger ett stort fält med rader av vita rektanglar, nästan täckta av snö. Det ser inte särskilt imponerande ut, om man inte vet vad det är. 10 000 kvadratmeter solfångare. Sveriges överlägset största solvärmeanläggning, näst störst i Europa. Uppförd som miljövänlig och resurssnål värmekälla till en kommun som allt tydligare profilerat sig genom sitt miljöarbete. Det börjar märkas. I GFT:s undersökning ligger Kungälv bland de bästa i samtliga frågor. Ett besked som TorBjörn Nilsson givetvis uppskattar.
- Jag tror att regionen Västra Götaland har blivit ett litet miljöcentrum i Sverige. Det märks väldigt tydligt till exempel när man tittar på vilka kommuner som ansöker om statliga bidrag för miljöarbete. Det är nästan alltid en majoritet från väst.De bidrag det handlar om är de så kallade KLIMP- och Lip-pengarna (Klimatinvesteringsprogram och Lokala investeringsprogram). Det är statliga bidrag som delas ut till ansökande kommuner årligen för att understödja lokalt miljöarbete. Flera av de undersökta kommunerna har använt sig av bidragen. Bland annat har man i Lerums kommun använt LIP-pengar för att ge bidrag till medborgare med gasdrivna miljöfordon.
Är det tack vare bidragen Kungälv lyckats så väl?
- Politikerna har varit genuint intresserade och har lyckats samarbeta över blockgränserna. Därför har vi lyckats genomdriva de saker vi velat göra, säger TorBjörn Nilsson. Sedan har vi även haft lite tur och fått napp på våra ansökningar. Vi ansöker om nya Klimp-pengar till maj 2006. Får vi det ska vi använda dem till att bygga ut våra cykelbanor i kommunen.
Att Kungälvs kommun arbetar aktivt med miljöfrågor är knappast en hemlighet. Problemen kommer när det gäller att jämföra deras arbete med andra. Enligt flera experter som GFT talat med är det svårt att göra rättvisa jämförelser mellan enskilda kommuner.
- Hur man ska jämföra miljöarbete är tiotusenkronorsfrågan, säger Ylva Norén Bretzer vid Centrum för forskning om offentlig sektor. Ursprungsläget och vad man prioriterar när det gäller målsättningar varierar oerhört från kommun till kommun. Dessutom finns det skillnader vad det gäller resurser. I en liten kommun kanske bara en person, eller en halvtidstjänst, tvingas sköta allt arbete. Som utvärderare gäller det att man har sakkunskap, något som är otroligt svårt att skaffa sig.
Resursskillnaden märks tydligt bland kommunerna som tagits med i GFT:s granskning. Det finns miljösamordnartjänster i sex av åtta kommuner. En sjunde, Partille, tillsätter en miljösamordnare under förvåren 2006. Den överlägset minsta kommunen, Öckerö, saknar helt tjänsten.
- Vi har väldigt små resurser och har ont om folk överlag, säger Malin Innala, miljöansvarig vid Öckerö kommun. Miljöarbete har inte varit någon prioritet härute tidigare.
I GFT:s undersökning hamnar Öckerö i botten på nästan samtliga kriterier. Malin Innala förklarar några av orsakerna:
- Vi har väldigt speciella geografiska förhållanden härute och har till exempel inga möjligheter till fjärrvärme. Då blir det de traditionella oljepannorna man använder. Men vi får in ungefär femtio ansökningar för värmepannor om året, och nu när man kan få statliga bidrag för det så hoppas vi på en liten boom. Sedan så slogs vi ihop med byggnadskontoret 2004, och vi har fortfarande inte samordnat verksamheten till hundra procent. Vi arbetar fortfarande med hur vi ska arbeta.
Även om de individuella förutsättningar är olika kan man ändå spåra tendenser bland kommunerna i Göteborgsområdet. Starkast är man när det gäller alternativ energi och fjärrvärme samt användadet av lokala miljömål. Sämre går det med miljöfordon och att kunna erbjuda ekologisk mat till skolor.
- Vi erbjuder ekologisk mjölk, men inget annat. Det måste vi förbättra, säger TorBjörn Nilsson, och syndromet går igen i många andra kommuner.
- I den frågan ligger vi väldigt lågt, säger Johanna Olsson, miljösamordnare vid Mölndals kommun. Vi måste bli bättre på det.
I en statlig utredning gjord av biologen Stefan Edman rekommenderas att 25 procent av all skolmat ska vara ekologisk om fem år. Den siffran är ingen av kommunerna i närheten av. Närmast är Ale, med 10 procent.
Vad det gäller miljöfordon är regionens jätte Göteborg totalt överlägsen. En lång satsning på miljöbilar har givit slående resultat och staden är många gånger bättre än sina grannkommuner. Sex av tio kommunala fordon i Göteborg är miljöanpassade, att jämföra med en av tio i Härryda och inga alls i Öckerö.
- Vi hoppas komma till 75 procent miljöfordon under 2006, säger Ove Eriksson, kommunal kontaktperson för miljöbilar i Göteborg. För att nå vårt mål på 90 procent år 2009 så behövs det förmodligen.
Åter till det stora fältet med solfångare i Kungälv. TorBjörn Nilsson pekar ut de olika ledningarna och värmecentralen. Solfångarna ligger i anknytning till både en fjärrvärmecentral och en stor återvinningsanläggning, i ett område som TorBjörn Nilsson lite på skämt kallar 'Kungälvs miljöcentrum.'
Som enskild kommuninvånare kan det vara svårt att tro att man kan påverka miljön.
- Miljöarbete tar aldrig slut. Men folks intressen och beteenden går att förändra även på den här nivån.
Titta på en sådan sak som växthuseffekten. För 10-15 år sedan började vi höra talas om den på expertnivå. I dag är det en fråga som alla är medvetna om. Det tar inte längre tid än så för de här frågorna att bli allmänna även in på lokal nivå. Då börjar folk kräva åtgärder.
* Nästa vecka undersöker GFT vad du som enskild invånare kan göra för miljön - och vad din kommun kan göra för att hjälpa dig.