- Jag är förvånad och uppörd, säger Katri Linna, ombudsman mot etnisk diskriminering (DO). Man talar ofta om vikten av ett mångkulturellt samhälle. Samtidigt ser man inte hur sådant här skapar svårigheter att ta sig fram i samhället för dem som inte har svenska som modersmål.
Av Sveriges 290 kommuner är det få som ger information på andra språk än svenska. För många av dessa kommuner är troligen behovet av information på andra språk litet eftersom man har få medborgare med utländsk bakgrund, men i kommuner som Göteborg, Malmö och Stockholm bor många invånare med utländsk bakrund. Men inte heller på de här kommunernas hemsidor kan man få viktig information om kommunen på andra språk än svenska.
Malmö kan erbjuda turistinformation på en mängd språk, men om man vill veta någonting annat än var vandrarhemmen ligger och liknande så blir det svårare. Stockholm har heller ingen information på andra språk än svenska, men där har man valt att satsa på lättläst information istället.

Göteborg har helt andra argument.
- Vi har bestämt oss för att inte ge information på något annat språk än svenska. I Göteborg bor det folk från över 200 olika länder. Hur ska vi avgöra vilket språk vi ska översätta och vilket ska vi inte ska översätta? Vi kan inte översätta alla, det finns inte resurser till det och då kommer vi att diskriminera några. Och om vi till exempel väljer att översätta turkiska, då kommer snart någon att säga att det ska finnas på arabiska och sedan är katt och råttaleken igång, säger Ulf Kjellström, informationsdirektör i Göteborg.

Så ni har bestämt er för att inte ha någon information på andra språk för att ni inte kan välja ut vilka? Men det måste väl finnas någon statistik på de största språkgrupperna?
- Det är inte så enkelt. Vi måste också bestämma vad vi ska översätta. Vi kan inte översätta allt.
Ulf Kjellström säger att man lärde sig mycket efter diskoteksbranden i Göteborg. Då insåg man att man hade många invånare som talade andra språk än svenska och som hade annan bakgrund än den svenska. Ibland blev det fel med översättningen.
- Många trodde att räddningsverket var militärer. Och många har dåliga erfarenheter av militärer från sitt hemland. Vi har fått brev om varför Göran Johansson inte griper in, han är ju borgmästare. I andra länder har borgmästare andra funktioner än borgarråd i Sverige. Så direkta översättningar kan bli fel, säger han.
Ulf Kjellström säger att det är straffbart för kommuner att ge fel samhällsinformation till medborgarna och att risken för att det händer är ett skäl till varför man inte gör översättningar. Ulf Kjellström menar att han som högst ansvarig inte kan kontrollera det som översätts eftersom han inte kan språken. Enligt en jurist på kommunförbundet, Staffan Wiksell, som Sesam och GFT talat med är det dock inte straffbart, men kommunerna har ett rådgivningsansvar och att de kan få skadeståndskrav om något blir fel.
Både Malmö och Stockholm anför ungefär samma skäl till varför man valt bort att ge information på andra språk. Det är för svårt att välja ut vilket språk man ska översätta, och vad man ska översätta, och också hur svårt och resurskrävande det är att hålla informationen aktuell.
- Men jag har en privat önskan att man skulle utreda vilket behov det finns att få information på andra språk via webben, eller satsa på lättläst svenska, säger Sven Svennervall, informatör i Malmö.
Han säger att man i Malmö har diskuterat det här flera gånger, men att man också stannar vid problemen att välja språk.
- Sedan vet jag också att man diskuterat frågan om det är bra att översätta till andra språk. Ska vi inte istället lära medborgarna svenska så att de kan ta del av det som finns nu?
När Sesam och GFT frågar om hur det kan komma sig att Malmö har resurser att ge ut turistinfo på många språk är svaret svävande.
- Ja, det kan man fråga sig, säger Sven Svennervall, informatör i Malmö. Du får prata med min chef.
Och hur har Göteborg resurser att ha enorma mängder skriftlig information om alla integrationsprojekt man sysslar med? Och till vilka vänder sig all den här informationen?

Håkan Holgén, som är informationsansvarig i Göteborg skrattar när han får frågan.
- Det är till för dem som jobbar med det, alltså tjänstemän och politiker, säger han.
- Det är inget snack om att det är en demokrati- och diskrimineringsfråga. Det är vi pinsamt medvetna om. Vi måste utefter de pengar vi har prioritera och tänka lättläst. Det förutsätter jag att vi kommer att göra eftersom vi har gått en utbildning i att skriva lätt, säger Roger Johansson, informationsansvarig i Borlänge kommun, när Sesam och GFT ringer och frågar om varför informationen till invandrare mestadels handlar om turism, sfi, invandrareenheten, moderspråk och inget om demokratiska processer, beslut, medborgarsevice, lagar och rättigheter.
Alla de kommuner som Sesam och GFT har ringt till använder sig av hemsidan för att få ut information till medborgarna. De vill att medborgarna ska ha möjligheten att påverka beslut och vara delaktiga i demokratin.
- Det är viktigt att få ut information om viktiga händelser av allmän intresse som om vi bygger ut skolorna, stänger en skola eller förändra på omsorgssidan eller om det uppstår en krissituation. Då blir hemsidan en krissida, säger Roger Johansson.
Han berättar att när kommunens nya hemsida är färdig kommer information om kommunen till invandrare finnas på både flera språk och på lätt svenska.
- Det kommer att vara en kombination mellan olika språk och lättläst. Men vi kan inte satsa 100 procent på båda.
Men vilken information som kommer att finnas på hemsidan vet han inte än.

Borlänge är precis som Gävle en av de kommuner som har information på flest språk. Borlänge har information på albanska, sorani, franska, kurdiska och persiska. I Gävle har man information på arabiska, serbiska, kroatiska, somaliska, persiska, kurmanci, sorani och spanska.
- Vi försöker att ha ett helhetsperspektiv. Vi samarbetar mycket med medborgarkontoret och invandrarservicen. Till medborgarkontoren kommer folk och ställer frågor. Sedan får vi reda på vad folk frågar mest om och försöker ge den informationen också, säger Minna Carlson, informatör i Gävle. Minna Carlson berättar att de som jobbar på invandrarservice gör översättningar på informationsbroschyrer och liknande.
- Sedan är det lätt att lägga ut det på webben, säger hon.