Genomsnittssvensken köper snitt-blommor och krukväxter för om-kring 750 kronor per år och den svenska blomstermarknaden omsätter runt 6 miljarder kronor om året. Som konsument kan det vara svårt att veta varifrån blommorna som går att köpa i blomaffärer, mataffärer och varuhus egentligen kommer.
Mer än 80 procent av snittblommorna som säljs i Sverige är importerade och Holland är en av Europas största exportörer. Utvecklingsländer som Kenya, Colombia, Ecuador och Tanzania är också stora exportörer. I Kenya är snittblomsindustrin landets näst största export och odlingarna ökar hela tiden.

Men förhållandena för de arbetande i utvecklingsländerna är under all kritik. På många plantager används fortfarande mycket giftiga bekämpningsmedel som inte har använts i Sverige på många år och som är förbjudna enligt Världshälsoorganisationen, WTO. Arbetssituationen för arbetarna kan vara mycket svår och arbetarnas genomsnittslöner ligger många gånger under minimilönen. Hanteringen av farliga kemikalier utan den utbildning, skyddskläder och utrustning som behövs leder till biverkningar som cancer, missbildade barn, missfall, illamående och yrsel.
- Odlingarna kräver också väldiga mängder vatten, vilket i en del fall leder till ordentliga grundvattensänkningar med fatala konsekvenser för omgivande småbönder. Miljökonsekvenserna yttrar sig i övergödning till omgivande vatten, giftspridning och vattenbrist, berättar Lan Wang som är ideellt engagerad i Fältbiologernas internationella utskott.
Lan Wang berättar vidare att det är få som vet om konsekvenserna för arbetarna och miljön till följd av rosenodlingarna. Det finns vissa miljöcertifikat, som världshandelsorganisationen Union Fleurs internationella märkning Fair flowers and plants, FFP, och Blomsterhandlarnas riksorganisations, BRO, märkning. Men rättvisemärkta blommor går över huvud taget inte att få tag på i Sverige.

Tisdagen den 14 februari är det Alla hjärtans dag. Dagen till ära plane-rar Fältbiologerna tillsammans med Röda korsets ungdomsförbund, RKUF, att hålla en kampanj. De vill uppmärksamma stockholmsborna på hur förhållandena på blomplantager i Sydamerika och Afrika ser ut.
Mitt under rusningstid kommer de att stå på Medborgarplatsen, Odenplan och Fridhemsplan med plakat och dela ut vykort och rosor i metall.
- De flesta ser, ironiskt nog, rosen som en symbol för kärlek och solidaritet. Vi vill med roskampanjen göra människor medvetna om problematiken och be konsumenter att efterfråga rosor odlade på ett miljövänligt och etiskt riktigt sätt, avslutar Lan Wang.

På Södermalm i Stockholm har Thúy Sandberg sin blomaffär. Blom-morna hon säljer är importerade från Europa, mestadels Holland men också Italien och Portugal. Hon har valt att inte sälja blommor från till exempel Afrika eftersom hon har hört hur de sköter odlingarna där.
- Det är väldigt viktigt att tänka på miljön. Allt avfall och alla döda växter komposterar vi. Vi ger bort en del av det också, till folk som vill ha det i sina rabatter. Det är viktigt att tänka på framtiden och på sina barnbarn, säger Thúy Sandberg.