Debatt


Axel Darvik
Fria.Nu

Tur för studenterna att mp väljer alliansen

Folkpartiet tycker att den svenska högskolan liknar en tunn soppa efter den 20-procentiga anslagsminskningen till grundutbildningarna. De vill stoppa utbyggnaden av antalet platser för att få råd att höja kvaliteten, skriver folkpartisterna Axel Darvik och Cecilia Wigström, som tycker att förändringarna av högskolan bör få kosta staten mer pengar än i dag.

I veckan har Alliansen med stöd av miljöpartiet lyckats få igenom några viktiga reformer av högskolan i riksdagen. För många har det blivit uppenbart att kvaliteten inom högre utbildning har fått ta stryk för att regeringens ambitioner om att hälften av en årskull ska in på högskolan ska bli verklighet.
Professorer vittnar om att studenter som för tio-femton år sedan fick 20 timmar undervisning per vecka på handelshögskolan, i dag får klara sig med endast fem-sex timmar. Högre utbildning har förvandlats till en fabrik där studenter ska spottas ut längs ett löpande band. Djupt olyckligt eftersom bildning närmast kan liknas vid ett hantverk.
Anslagen till grundutbildningen har under de senaste sex, sju åren urholkats med cirka 20 procent. Mycket av de förändringar som vi i folkpartiet vill genomdriva kommer att kosta pengar för staten.

Grundproblemet i högskolan i dag är att verksamheten ska överleva på en soppa som blir allt tunnare. Vi vill stoppa utbyggnaden av antalet platser för att istället få råd att höja kvaliteten.
Med en hög kvalitet och värdefull praktik kan vi pressa tillbaka den ökande arbetslösheten bland unga akademiker. Vi skulle gärna se att alla studenter får någon form av praktik under sin studietid.

Det hedrar miljöpartiet att de inte accepterar vilka vansinnen som helst. Med deras hjälp kommer kravet på fördjupning om 60 respektive 80 poäng inom ett huvudämne/kunskapsområde finnas kvar för kandidatexamen och magisterexamen. Det blir alltså inte möjligt att ta en examen enbart bestående av enklare grundkurser.
Forskarutbildningen kommer även framöver att vara fyraårig. Socialdemokraterna vill korta forskarutbildningen till tre år. Forskarsamhället var enat om att en sådan förändring skulle ha varit ett allvarligt bakslag för svensk forskning, som trots undermålig basfinansiering fortsatt att nå bra resultat i internationell jämförelse.
Stående på galgbacken kom också en omvändelse av socialdemokraterna när det gäller civilingenjörernas och civilekonomernas utbild- ning. Här gick riksdagens sossar med på att kräva av regeringen att civilingenjörerna får en fem-årig internationell masterexamen och att civilekonomerna får en skyddad yrkesexamen. Att riksdagens social- demokrater sätter sig upp mot sin egen regering är inte något som hör till vardagen. Det är ett bevis på hur regeringen misshandlat hanteringen av högskolepolitiken.

Folkpartiet liberalernas viktigaste ambition, om vi får möjligheten att efter nästa val leda landet, är att se till att Sverige kan möta den globala utmaningen. Ryggraden i vår strategi är kunskap. Därmed är högskolan spjutspetsen i vår arsenal för att möta utmaningen från länder som Kina och Indien.
Vi vill återupprätta kvaliteten inom högre utbildning. En ljusnande framtid för Sveriges studenter är i förlängningen en ljusare framtid för oss alla.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria