Den som har läst tre år på universitetet med studielån har en ränta på över 3 000 kronor per år. För att kunna betala tillbaka detta krävs en årsinkomst på 75 000 kronor, vilket den som lever på Alfa-kassans grundbelopp inte har. Grundbeloppet är 4 800 kronor i månaden efter skatt, vilket är under existensminimum för de flesta som har egen bostad. Minst 3 000 kronor om året, det vill säga räntan, ska beräknat från denna 'inkomst' gå till CSN, och ändå förblir lånen oförändrade.
Sveriges Anställningslösas Lands- organisation, SALO, kallar det hyckleri av regeringen att rekommendera unga att studera på högskola för att få jobb, när det samtidigt går 69 000 akademiker ar- betslösa i en beroendesituation där lånen ofta ökar. Det finns dessutom 89 000 studerande som egentligen söker jobb, men inte tas med i statistiken.
- Det är frustrerande att se en ekonomisk politik som orsakar ett gigantiskt utanförskap, med människor som sitter fast i låga ersättningar, samtidigt som man anklagar folk för att inte göra tillräckligt för att få jobb, säger Henrik Lund, vice ordförande i SALO.

Den som blir sjukskriven efter studierna får samma återbetalningskrav som alla andra, då det nya systemet med lån tagna efter 2001 kräver återbetalning inom 25 år. Den enda grupp som är befriad från återbetalningskraven är socialbidragstagare, även om socialbidraget kan vara högre än a-kassans grundbelopp. Nackdelen är dock att socialbidrags-tagarens lånesumma växer med minst 3 000 kronor per år.
Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, skriver just nu en rapport om återbetalning där de föreslår att alla åtminstone ska få vänta ett år med att betala tillbaka efter att man slutat studera.
- Som det är nu måste man börja betala tillbaka i januari inom ett år efter att man slutat studera och det kan slå olika. Vi hoppas på att man har ett jobb inom ett år, säger Lotta Ljungquist, vice ordförande i SFS.
SFS kritiserar i sin rapport att den som studerar och av någon anledning inte längre kan, eller får, ta lån också måste betala tillbaka på en gång, under de fortsatta studierna.

SFS jobbar främst med att förbättra villkoren under studietiden och har därför ingen lösning för dem som inte kan betala tillbaka lånen, men de är medvetna om problemen. Trots det rekommenderar de alltid människor att plugga vidare efter gymnasiet.
- Vi säger att det alltid lönar sig att plugga, ett bildat folk lönar sig alltid och det är fler med gymnasieutbildning som är arbetslösa än med högskoleutbildning. Att plugga är så mycket mer än att bara ha en sysselsättning i fyra år, säger Lotta Ljungquist.

Några politiska förändringar är heller inte att vänta. Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande, menar att den bärande principen är att studiemedel alltid ska betalas tillbaka och hon tänker i dagens läge inte göra några förändringar i systemet.
- Jag kan förstå att det är svårt att betala tillbaka när man är arbetslös och går på arbetslöshetsersättning. Men de generösa trygghetsreglerna gör att man ändå får en återbetalning som fungerar. Sådana här generösa villkor ges inte på lånemarknaden, säger Lena Hallengren.
Henrik Lund från SALO håller inte med:
- Visst stämmer det att man betalar fem procent av inkomsten, men tittar man på hur det faktiskt förhåller sig så måste inkomsten vara relativt hög för att amortering ska ske. De som har a-kassa och aktivitetsstöd betalar oftast räntan, eller en del av den, vilket leder till att själva lånet räknas upp året efter, och att man aldrig kommer ifatt amorteringarna.

Henrik Lund tycker det är bra att de som har försörjningsstöd inte behöver betala, men menar att Lena Hallengren inte tänker på att deras lån räknas upp ännu mer varje år.
- Det är i vanlig ordning de som har det sämst ställt som får det värst, menar Henrik Lund. För staten å andra sidan är det finanspolitiskt en 'guldkalv', då de kan redovisa de 173 miljarder som den samlade studieskulden uppgår till som en tillgång i den ekonomiska redovisningen.
SALO anser att alla myndigheter inklusive CSN ska integreras, för att kunna skapa ett system som utgår från individen.
- Jag har tidigare genom arbete på arbetsmarknadskontor, socialförvaltning och försäkringskassan sett hur människor lider på grund av arbetsmarknadssituationen vi har. Och det kan jag inte acceptera, säger Henrik Lund.

Lena Hallengren vill dock att krutet ska läggas på att få en fungerande arbetsmarknad, såväl för akademiker som för andra. Henrik Lund håller med om att studiemedelssystemet skulle fungera när sysselsättningsnivån är i det närmaste full, och alla har löner som ger möjlighet att betala tillbaka lånen. Men att det inte går med det utanförskap som finns i dag.