En överlevnadsdagbokFörfattare: Marcus GustafssonFörlag: Natur och Kultur

Först ser vi honom i hans naturliga miljö, jagande antiloper och söka undvika människor. Men han blir infångad för att så småningom bli cirkusattraktion. Sedan sker en märklig transformation. Tigern blir hamster.

Perspektivet gör denna bok intressant. Människan kan ibland behöva betraktas utifrån för att våra handlingar ska framstå i nytt sken. Men det finns ett problem med romanen.

Men slutet är allt annat än lättolkat. Är hamstern som en gång var tiger nu ett träd, eller vad? En mask? Pekar bokens sista mening mot en tro på själavandring eller återfödelse? Just kombinationen moralitet och reinkarnationsidé förefaller mig förvirrande. Vad har de med varandra att göra?En text har nästan alltid större betydelsepotential än vad författaren kan avse, det vill säga texten måste alltid tolkas, och tolkningen sker utifrån en position där läsarens egna erfarenhet och världsåskådning spelar in. Ibland undrar jag om det också kan vara tvärtom? Kan en text ha mindre betydelse än vad läsaren letar efter? Att tolkaren förgäves letar, men markörerna är för få eller obefintliga, eller så ligger markörerna fel så att vi luras att associera till något som inte finns där.I så fall har jag som läsare åtminstone inte misslyckats, utan felet får sökas någon annanstans. Men en viss frustration känner man. Synd på en i övrigt intressant debut.