• Tiina Rosenberg, professor i Genusvetenskap, menar att alla borde tänka efter vilka det finns utrymme för i begreppet kvinna.
Fria.Nu

'Jag definierar mig inte som kvinna'

- På frågan om jag kallar mig kvinna skulle jag svara nej. Redan på 70-talet slog vissa feminister fast att lesbiska inte är kvinnor. Eftersom jag lever med en kvinna passar jag inte in i de rådande förutsättningarna för vad en kvinna är, säger Tiina Rosenberg.

I måndags höll hon en föreläsning på Stockholms universitet med rubriken 'Makt och mångfald: vem får vara med?' Föreläsningen var en del av studentkårens återkommande evenemang Tema genus, som i år hölls för elfte året i rad. Förutom att berätta om hur hon själv ser på sig själv i förhållande till begreppet kvinna, talade Tiina Rosenberg om makt utifrån fyra utgångspunkter: kön, klass, etnicitet och sexualitet.
- Människor med makt har ofta en märklig självbild. Ofta har de svårt att se sin egen maktposition. Själv känner jag mig ofta som en femtonårig tjej som tar mina första staplande steg i karriären. Jag kan inte identifiera mig med den makt jag har fått, säger hon.
Tidigare i år utnämndes Tiina Rosenberg till professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.
- Det har inneburit en väldig konflikt för mig, berättar hon. Jag solidariserar mig fortfarande med arbetarklassen och kallar mig socialist. Jag tycker illa om medelklassen, men inser att jag utåt sett tillhör en elit. Om jag skulle fortsätta kalla mig arbetarklass skulle ingen köpa det. Numera kallar jag mig klassresenär.

Det sista säger hon med viss ironi i rösten. Tiina Rosenberg ställer sig kritisk till begreppet klass. Hon menar att begreppet ofta ersätts av 'klassresenär'.
Hon pratar också om makt på ett mer strukturellt plan, med klass som utgångspunkt. Hon menar att normen är satt utifrån medelklassen och att det finns många som kämpar med att det inte ska synas att de från början kommer från en arbetarklass.
- Jag tycker att alla ska sluta med det! Man måste komma ihåg att man kan kana ner igen om man har gjort en klassresa. Då är det viktigt att man har hållit kvar vid sina nätverk och sina vänner och inte låtsas att man är något man inte är, säger hon.

Makt utövas också mellan människor av olika etniska ursprung.
- Vita blev vita först när vi kom i kontakt med människor med andra hudfärger, menar Tiina Rosenberg.
Hon kan till viss del identifiera sig med människor med invandrarbakgrund eftersom hon själv är finlandssvensk.
- Jag skulle vilja kalla mig blatte-wannabee. Om jag skulle kalla mig blatte-Tiina skulle det bara bli patetiskt.

Slutligen pratar Tiina Rosenberg om sexualitet och makt.
- Jag är trött på att det alltid är queerpersoner som måste anpassa sig till heteronormen. Kön och sexualitet har snäva definitioner som utesluter många. Jag anser att man ska tänka till om man är född till man. Vad innebär det, och varför premieras ett visst kön över ett annat?
Men hon tycker också att man ska tänka till om man är född kvinna. Vilka finns det utrymme för i begreppet kvinna och vad innebär det egentligen?
- Som kön definieras i dag utesluts en mängd människor, då inte minst transpersoner.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Alternativ politikervecka utmanar etablissemanget

Yrkespolitiker, delar av svenskt näringsliv, djurrättsaktivister, feminister och utomparlamentariska vänsteraktivister - nästa vecka samlas många politiskt intresserade på Gotland. Parallellt med Almedalen anordnas för fjärde året i rad också den Alternativa Politikerveckan.

Fria.Nu

Både kvinnor och män är oroliga inför förlossningen

Många mammor är rädda innan de föder sina barn. Många pappor är också rädda när deras barn ska födas. Mer än tio procent av papporna är så oroliga inför förlossningen att det är ett problem för dem. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Fria.Nu

Män har också förlossningsskräck

En färsk avhandling från Umeå universitet visar att mer än var tionde man känner så stark rädsla inför förlossningen att det påverkar hans dagliga liv. Carola Eriksson, författare till avhandlingen, menar att sociala normer och förväntningar gör det svårt att tala om förlossningsrädslan.

Fria.Nu

Mycket snack och lite verkstad i barnkonventionen

Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt att delta i de beslutsprocesser som berör dem. Men i sin avhandling i juridik vid Uppsala universitet visar Rebecca Stern att detta i högre utsträckning gäller i retoriken än i praktiken.

Fria.Nu

Mycket snack och lite verkstad i barnkonventionen

Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt att delta i de beslutsprocesser som berör dem. Men i sin avhandling i juridik vid Uppsala universitet visar Rebecca Stern att detta i högre utsträckning gäller i retoriken än i praktiken.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria