- 90 procent av de våldtäkter som anmäls är av den typen, säger han, men mindre än 1 procent av männen blir straffade.
Det begås 55 våldtäkter i Sverige varje dygn. Ändå är det endast ett fåtal som anmäls och leder till åtal. Några anledningar till att det ser ut så här är att kvinnorna som blivit utsatta för övergreppet inte tycker att det är någon idé att anmäla. Man är rädd för processen och offentligheten. Många yngre kvinnor definierar inte heller övergreppet som våldtäkt, utan tror att det var deras eget fel.
Det säger Christian Diesen vid seminariet 'Varför går 99 av 100 våldtäktsmän fria?' som hölls den åttonde mars på Stockholms universitet.
- En annan viktig anledning till att så få våldtäkter anmäls är att kvinnan ofta hamnar i en lojalitetskonflikt med den närstående man som begått övergreppet, berättar Christian Diesen.

I de flesta fall när en kvinna anmäler en våldtäkt läggs fallet ner. Det finns två typer av våldtäkter, överfallsvåldtäkt och relationsvåldtäkt. Om anmälan läggs ner i det första fallet beror det på att man inte kan hitta gärningsmannen. Läggs anmälan ner i det andra fallet beror det oftast på att mannen försvarar sig med att kvinnan var med på det.
- Som lagen är utformad så räcker det med att mannen hävdar att han trodde att kvinnan var med på det för att åtal inte ska väckas. Det kallas samtyckesinvändning, och då friar man hellre än fäller, säger Christian Diesen.

Det finns utrymme i lagen för att man ska kunna lita på kvinnans ord, och att det ska räcka som bevis. Men då krävs det att kvinnan anses som trovärdig samtidigt som mannen måste ses som icke trovärdig. Det räcker alltså inte med att kvinnans berättelse är tillförlitlig så länge mannens också är det.
- Det krävs att våldtäktsmannen brister i social status för att hans ord inte ska ses som trovärdiga, berättar Christian Diesen. De män som tillhör den här kategorin, är de som är kriminellt belastade, alkoholister eller missbrukare, berusade under övergreppet eller de män som tillhör den lägsta socialgruppen i samhället.
Under ett år döms omkring hundra män till våldtäkt som har skett inom en nära relation. Samtliga av dem tillhör de lägre sociala skikten i samhället.
- I slutet av 90-talet var det två av tre invandrare som dömdes. Det var ett resultat av att män med invandrarbakgrund inte ansågs trovärdiga
i rättssystemet, säger Christian Diesen.
Hans förslag till förändring är en så kallad samtyckesreglering.
- Det betyder att kvinnan inte är 'tillgänglig' förrän hon uttryckligen säger ja. Om en kvinna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd skulle det bli väldigt riskabelt att ha sex med henne om den här förändringen kom till stånd, säger han.
Genom en samtyckesreglering skulle också fokus i utredningen flyttas från offret till gärningsmannen.
- Som lagen är utformad i dag är det kvinnan som ska bevisa att en våldtäkt har begåtts. Om det skulle ske en lagändring blir det upp till mannen att bevisa hur han fått sitt samtycke, menar Christian Diesen.