• Argentina - 30 000 offer glömmer inte.
Fria.Nu

Argentina minns militärkuppen 1976

Argentinas mörkaste år på 1900-talet var 1976-1983. Då var det militärdiktatur. I fredags var det 30 år sedan militärkuppen. Människorna i Argentina minns vad som hände.

Man har talat om kuppens 30-årsdag i Argentina i flera veckor. Parlamentet har bestämt att den 24 mars ska vara en helgdag. President Nestor Kirchner har sagt att det inte ska vara en helgdag för att man ska ha picnic, utan för att människor ska bli mer medvetna om Argentinas historia.

Militärer regerade Argentina 1976-1983. De fick fängelsestraff när de förlorade makten. 1990 fick en del av dem amnesti av Carlos Menem, som var president då. En del vänster-ledamöter i parlamentet ville ta bort militärernas amnesti inför kuppens 30-årsdag. Men Kirchners parti röstade nej, tillsammans med andra partier som de samarbetar med. Många tycker att det var dåligt.

En vecka före kuppens 30-årsdag höll arméchefen Roberto Bendini ett tal. Han sa att man inte kan försvara förtrycket under diktaturen. Flera militärer har sagt att diktaturen var dålig. Men Bendini var den första militären som sa att det ekonomiska systemet var dåligt under diktaturen. Skulden till andra länder ökade mycket och man började spekulera mer. Bendini sa att det gjorde människor fattiga, och att många fortfarande är fattiga på grund av det.

Den 24 mars 1976 avsatte militärchefen Jorge Videla Argentinas president, María Estela Martínez de Perón. Presidenten var svag och det var mycket bråk i Argentina före kuppen. Olika delar av peronisternas parti slogs om makten. Militären sa att de tog makten för att det skulle bli ordning. Många människor tyckte först att det var bra. De var trötta på bråket. I dagens Argentina talar man sällan om det.

1976-1983 regerade militären. Tiotusentals människor som inte gillade diktaturen blev mördade, torterade eller försvann. Man stal cirka 500 spädbarn. Barnen föddes i fängelser. Vakterna dödade mammorna och gav barnen till militärer och poliser. 80 av barnen har kommit tillbaka till sina biologiska familjer.

Jorge Videla har nu husarrest i sitt hus i norra Buenos Aires. Han väntar på en rättegång för att han har stulit barn. Sådana brott fick militären inte amnesti för 1990.

Förra lördagen demonstrerade många människor utanför Videlas hus. Militären har långsamt förlorat allt mer makt sedan det blev demokrati 1983. Ett bevis på det är de många protesterna utanför deras hus.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Våg av lynchningar

Byborna i Achacachi grep en hel rånarliga på bar gärning. Istället för att lämna över dem till polisen valde byborna att ta lagen i egna händer. Tjuvarna torterades och brändes. Liknande incidenter har blivit allt vanligare i Bolivia på senare år.

Fria.Nu

Armén mördade ungdomar för att få ”gerillabonus”

Ett tjugotal fattiga ungdomar från Bogotá i Colombia anlitades av okända män för att arbeta i andra provinser. I själva verket förkläddes de till Farc-soldater för att sedan mejas ner av armén. Nu utreds ytterligare 700 fall där armén misstänks ha dödat ”falska” gerillakrigare.

Fria.Nu

Brasiliansk miljösatsning kritiseras

President Lula da Silva har tagit fram en plan för att stoppa klimatförändringen. Brasilien ska visa att man tar sitt ansvar i miljökampen. Men förslaget har kritiserats av flera miljöorganisationer.

Fria.Nu

Latinamerikanska länder fimpar

Colombia och Bolivia har nyligen infört hårdare regler för rökare. De sällar sig till en allt större skara latinamerikanska länder som bekämpar tobaken.

Fria.Nu

Kuba bekämpar ingrodd homofobi

I dag firar Kuba den internationella dagen mot homofobi för andra gången. Förra årets halvhjärtade firande ska överträffas med hjälp av tv-debatter, filmvisningar och bokpresentationer. Och politisk stöd från regeringen.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria