Och det går väl sådär. Många sjöar och vattendrag är övergödda, vilket inte minst algblomningen i Östersjön är ett tydligt tecken på. Våtmarkerna minskar, liksom många andra grönområden, samtidigt som bullret är på en konstant hög nivå. Länsstyrelsen illustrerar sina kommentarer till varje miljömål med mer eller mindre glada gubbar, för att göra det riktigt tydligt. De mål som får en glad gubbe efter sig kommer förmodligen att nås som det ser ut i dag. De med en lite tillknäppt gubbe kan kanske nås om kommunerna genomför fler åtgärder. De med en mycket ledsen gubbe kommer förmodligen inte att nås även om kommunerna inför fler åtgärder. Sju av målen fick den ledsna gubben, sex av målen fick den neutrala och bara ett fick den glada gubben. Ett av målen utvärderades inte alls – det om en storslagen fjällmiljö.

Några av målen är väldigt beroende av internationella beslut, till exempel klimatfrågan och målet om frisk luft. Andra är lättare att påverka lokalt. Det gäller bland annat övergödningen, en god bebyggd miljö, levande skogar och levande sjöar och vattendrag.

Det något dystra resultatet förklaras ofta med den speciella storstadsmiljön - att den höga befolkningstätheten leder till mer utsläpp på en liten yta, att trafiken ger både buller och luftföroreningar och att trycket på mark till bostäder, vägar och arbetsplatser är hårt.

På Sveriges kommuner och landsting (SKL) har man sammanställt hur många kommuner som har antagit egna miljömål utifrån de nationella, eller som har arbetat in dem i andra dokument eller planer. Av Stockholms läns kommuner är det bara 11 av 26 som har gjort det, även om fem av de kommuner som inte har tagit upp miljömålen i verksamheten har andra miljöplaner eller policydokument. Mårten Wallberg är ordförande för Svenska naturskyddsföreningen i Stockholms län (SNF) och tror att det till stor del handlar om prioriteringar och bortprioriteringar:

– Miljöfrågorna i kommunerna hamnar på undantag. Det talas mycket men när det väl kommer till kritan så vill de ansvariga i kommunerna inte öppna plånboken.

Hans uttalande illustreras av de anslag som Stockholms kommuner ger till sina respektive miljönämnder. Mindre än en halv procent av kommunernas totala budget går till miljö- och hälsoskyddsarbetet.

Och däri ingår även inspektioner för att kontrollera att rökförbudet efterlevs samt tillsyn av kylanläggningar i affärer och restauranger.

En av de kommuner som satsar mest pengar på sin miljönämnd är Solna. Lars Hallgren, tillförordnad chef för miljöförvaltningen, säger att en stor del av pengarna går till livsmedelstillsyn.

– Vi har många olika typer av livsmedelsföretag i kommunen, restauranger och affärer. Dessutom har vi fått många nya EU-förordningar om livsmedel, så det lagstadgade arbetet med just livsmedel har ökat ordentligt de senaste åren.

På SKL delar Andreas Hagnell upp miljöarbetet i två delar – dels det lagstadgade utifrån miljöbalken och dels ett mer strategiskt miljöarbete som syftar till en hållbar utveckling. Han säger att det lagstadgade, det som bedrivs i miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet, har tagit en större del av kakan i anspråk.

– Resurserna till arbetet med en hållbar utveckling har nog minskat något de senaste åren. Det är svårt att följa upp det, för kostnaderna ligger i den övriga verksamheten och många kommuner är dåliga på att redovisa hur mycket de avsätter till arbetet mot en hållbar utveckling.

Men att det inte är en högprioriterad verksamhet i kommunerna håller han med om. Det är vård, skola och omsorg – de så kallade kärnverksamheterna – som står högst på dagordningen. Och när kommunerna väljer en fråga att profilera sig i väljer de flesta näringsliv och sysselsättning. Det är ofta de frågorna som avgör hur attraktiv en kommun är, och de är därför mer lönsamma att satsa på än miljöarbete.

På många av kommunerna förklarar man den låga ekonomiska satsningen med att miljöfrågorna har integrerats i övriga verksamheter. Att alla förvaltningar ska följa en miljöpolicy i sitt arbete, och att det inte avsätts några exakta summor till det arbetet.

Den som ofta hade det övergripande ansvaret för miljöarbetet i kommunerna var förut agenda 21-samordnaren. Det var en hel del kommuner som anställde en sådan under 90-talet, men många av dessa har idag rationaliserat bort tjänsten.

Göran Lundberg på Kommunförbundet Stockholms län (KSL) är en av dem som ändå tror att miljöarbetet är effektivt integrerat i de övriga verksamheterna, i varje fall i betydligt högre grad än för tio år sedan.

– I Stockholms län finns en väldigt tydlig medvetenhet om miljöfrågorna och kunskapsbanken är också stor. I många kommuner ser man en helhet och arbetar mycket med information till medborgarna. Det är ju en förutsättning för att det ska bli ett bra miljöarbete.

En av de stora miljöfrågorna i länet är bevarandet av naturområden. Att dessa ska skyddas är också ett av de återkommande råden som Länsstyrelsen ger i Saldo 2005. Mårten Wallberg på SNF menar att det är ett av de områden där det blir tydligt att miljöfrågorna inte har integrerats i kommunernas övriga verksamhet.

– Först planerar man för nyexploateringar, i andra hand kommer frågan om grönområden.

Ett väldigt tydligt exempel är diskussionen om den nya motorleden Förbifart Stockholm. Förutom att ta grönytor i anspråk till själva vägbygget, öppnar leden upp för nya exploateringar utmed denna. Mårten Wallberg säger att det är det som är själva tanken med leden – att öppna områden för exploatering.

Göran Lundberg på KSL säger att i just den frågan, och i många andra liknande ärenden, så handlar det om en politisk avvägning.

– Det gäller att hitta en balans mellan alla mål, där tillväxt är ett av dem. Hållbar utveckling vilar på tre ben och det är svårt att balansera dessa.

Förbifart Stockholm är inte det enda ärende där miljöfrågorna prioriteras bort. Lars Hallgren från Solna säger att även om miljöförvaltningen är med i planeringen av olika planärenden från början, och även om de är remissinstans i olika ärenden, så väger exploateringsintressena när det kommer till kritan nästan alltid tyngre än miljöhänsyn.

Kommunerna har väldigt olika inställning till att skydda naturområden. Andelen skyddad mark går från under en procent till närmare hälften av kommunens totala yta. Och det handlar inte om hur mycket natur där fanns från början, för även bland kommuner långt ut i länet har vissa en mycket liten andel skyddad mark.

– Kommunerna sågar av den gren de sitter på när bostadsbyggande och vägprojekt prioriteras, säger Mårten Wallberg på SNF. Det finns tydlig forskning som visar på sambandet mellan människors hälsa och närheten till naturområden. Och ohälsa kostar också pengar.

Ett annat råd som återkommer i Saldo 2005 är att invånarna ska åka mer kollektivt och att användningen av miljövänligt bränsle bör öka.

För även om stockholmare kör lite mindre bil än svensken i genomsnitt, så är utsläppen från bilismen ett av länets stora problem. Det påverkar klimat, övergödning och människors hälsa.

Andreas Hagnell på SKL säger att det annars är en av storstadens fördelar, att ha en väl utbyggd kollektivtrafik som gör att färre behöver ta bilen. Det motsägs av att Solna, som är en av de kommuner som verkligen gränsar till innerstaden, och som har både bussar, tunnelbana och pendeltåg, är den kommun som har högst andel bilar i hela landet. Så i slutändan handlar det om vilja, tror han.

– Miljöfrågorna är helt enkelt inte en viktig politisk fråga, och sannerligen inte hetast som profilering i kommunerna.