Norrbotten tror på framtiden
Norrbotten har haft problem med hög arbetslöshet länge. Sedan 1970-talet har många företag stängt. Folk har flyttat söderut för att få jobb eller utbildning. Men nu börjar det gå lite bättre för Norrbotten. Det har blivit högre priser på järnmalm. Gruvbolagen satsar mer, och i Haparanda bygger Ikea ett nytt varuhus.
Gunnar Plym Forshell är chef för näringslivs-avdelningen på Länsstyrelsen i Norrbotten. Sveriges Radio har intervjuat honom om framtiden i Norrbotten. Han säger att gruvindustrin investerar mycket.
- Just nu är gruvindustrin het i malmfälten. Det är stora investeringar på gång i både Gällivare och Kiruna.
LKAB är det största gruvföretaget i Sverige. De bryter järnmalm i bland annat Kiruna och Gällivare. Sverige exporterar järnmalm. Järnmalmen har länge varit viktig för Sveriges ekonomi. Just nu är priserna på järnmalm mycket höga. Förra året fördubblade LKAB sin vinst.
Ikea bygger ett nytt varuhus i Haparanda. Gunnar Plym Forshell tror att det också kommer att ge mer pengar till Norrbotten.
- Väldigt mycket folk från Finland, norra Norge och nordvästra Ryssland kommer att komma dit och handla.
Haparanda ligger vid vid kusten, vid gränsen till Finland. Det nya Ikea-varuhuset gör att även andra företag vill komma dit. Fler vill bygga butiker nära Ikea. Rusta, Biltema, Ikano och Stadium har redan bestämt sig. Man bygger köpcentrum och hotell.
Det nya Ikea-varuhuset blir klart i vinter.
Svenskt näringsliv är en organisation som arbetar för att hjälpa företag. De gör varje år en lista på alla kommuner och bra de olika kommunerna är för företag. Haparanda har varit längst ner på listan en lång tid. Nu är Haparanda högst upp på listan. Svenskt näringsliv tycker att Haparanda är den bästa kommunen för företag.
Christina Lugnet är kommun-chef i Haparanda. Hon säger att Haparanda ska satsa på utbildning i handel och service. Många arbetslösa kan få arbete i de nya företagen i Haparanda. Haparanda kommun hoppas att det blir minst 1 000 nya jobb de närmaste tre åren.
Sven-Erik Bucht är socialdemokratiskt kommunalråd i Haparanda. Han säger:
- Haparanda-Torneå får 150 000 kvadratmeter affärer. Det blir Barents-regionens största handelsplats. Det kommer att komma oerhört mycket människor och kunder.
Sven-Erik Bucht säger att människor tror mycket starkt på framtiden i Haparanda.
- Företag i närheten investerar. Nya företag startar. Arbetsförmedlingen får ofta telefonsamtal från unga människor som har flyttat till Mälardalen, Göteborg och Malmö. De vill flytta tillbaka och bygga det nya Haparanda.
Järnmalmen och gruvindustrin
En stor del av den svenska berggrunden är rik på järnmalm. Man började utvinna järn redan på 1100-talet i Sverige. Från början bröt man malm i Bergslagen och inte så långt norrut. Men idag bryter man mest malm i norra Sverige. Ett av de största gruvföretagen är LKAB. LKAB är en förkortning av Luossavaara, Kiirunavaara Aktiebolag. Luossavaara och Kiirunavaara är berg. Namnen är samiska. Lossavaara betyder Laxberget och Kiirunavaara betyder Ripberget. Ripa är en fågel.
LKAB bildades 1890, men redan på 1660-talet gjorde man ett prov och såg att det fanns malm i Gällivare malmberg.
LKAB byggde tidigt en järnväg mellan Gällivare och Luleå för att kunna skicka malmen till kusten. Sedan transporterade båtar malmen vidare. 1889 byggde man också järnväg till Narvik i Norge.
1907 blev svenska staten delägare i gruvan.
Under andra världskriget behövdes mycket järnmalm. Bland annat behövde man det för att kunna göra vapen. Under hela andra världskriget fortsatte LKAB att sälja järnmalm. Men när tyskarna invaderade Norge 1940 skickade man malmen till Luleå istället för till Narvik.
Arbetet i gruvorna var ofta hårt och farligt. Flera gånger har gruvarbetare strejkat för att få bättre villkor. En av de största strejkerna var 1969. Den strejken fick stor uppmärksamhet i hela landet. Ingen arbetare arbetade i gruvorna på 56 dagar. Arbetarna fick bättre villkor. Bland annat fick de månadslöner.
Priset på järnmalm har gått upp och ner. Början av 1970-talet var en bra tid för de svenska gruvorna. Men i slutet av 1970-talet gick det riktigt dåligt för gruvorna. LKAB förlorade mer pengar än de tjänade. Staten, som äger LKAB, fick ge pengar till företaget för att det skulle klara sig.
Gruvindustrin är viktig för dem som bor i Kiruna och Gällivare. Man har byggt upp städerna Kiruna och Gällivare kring gruvan. Det som händer med gruvan påverkar alltid befolkningen.
