I den flexibla skolan försvinner tidsstrukturen som styr dagens skola. Vissa elever kan uppnå målen för grundskolan i snabbare takt än nio år medan en del behöver få mer tid på sig. Blir man klar med sin årskurs tidigare än vid slutet av vårterminen kan man gå vidare till nästa mitt i läsåret. Det innebär inte att årskurserna försvinner utan en ny metodik för lärarna som får anpassa undervisningen mer. I förlängningen ska det leda till färre studieavbrott och att fler elever når skolans mål.

Lars-Inge Stomberg, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Partille, är en av de drivande politikerna som vill införa flexibel skola i Partille. För två år sedan ansökte Partille, Skövde, Lidköping och Sollentuna till regeringen om att få införa systemet. Men efter avrådan från Skolverket fick kommunerna avslag.

- Vi kan inte förstå att regeringen säger nej, säger Lars-Inge Stomberg. Det finns inga styrdokument som hindrar ett införande, tvärtom uppmanar bland annat läroplanen till elevernas individuella lärande.

Skolverket anser att främst övergången mellan nian och gymnasiet blir osäker i det nya systemet. I den flexibla skolan skulle eleverna kunna börja grundskolan och gymnasiet vid olika tidpunkter på året istället för den samlade höststarten. De nior som blir klara tidigare skulle alltså kunna börja gymnasiet mitt i läsåret.

- Det finns endast ett fåtal större kommuner som klarar av att erbjuda ett allsidigt utbud av gymnasieutbildningar två gånger per år, säger Lage Åström, skolråd på Skolverket som utrett det flexibla systemet.

Skolverket påpekar också att det blir negativt för eleverna om de måste byta kamratgrupp ofta.

Men Lars-Inge Stomberg står fast vid att övergången mellan årskurserna ska ske när eleven är mogen, inte när alla andra gör det.

- Skolgången ska vara årsintegrerad vilket innebär att eleverna inte ska sluta en årskurs och börja en annan utan att årskurserna ska flyta ihop med varandra. Övergångarna bli flexibla utifrån när varje elev är redo.

Skolverket tycker dock att dagens skola är tillräckligt anpassningsbar.

- Skolan är i stor utsträckning flexibel, säger Lage Åström. Exempelvis kan föräldrar välja om barnen ska börja vid sex, sju eller åtta år.

De kommuner som är intresserade av den flexibla skolan samlades i veckan för en konferens i Stockholm. Där presenterades konkreta exempel på hur ett flexibelt skolsystem fungerar. Bland annat arbetar Burgårdens utbildningscentrum i Göteborg så.

- Burgården tar emot högstadieelever som får läsa vissa kurser på gymnasienivå, säger Stomberg. Det fungerar hur bra som helst.

Ett nytt system skulle troligtvis inte öka lärarnas arbetsbörda. Redan nu finns krav på lärarna att dokumentera varje elevs skolgång och att fokusera på individens behov. I det flexibla systemet ska det finnas tre pedagoger i klassrummet som kan tillgodose de olika nivåerna på elevernas undervisning.

- Alla lärare ska se till elevens behov och ha en utvecklingsplan så jag kan inte se en större belastning, säger Eva Holmén, ordförande i Lärarförbundet i Göteborg.

Lars-Erik Lindh, ordförande i skolnämnden i Skövde tror inte heller att det blir så stor skillnad på lärarnas arbete.

- Det kräver ett bra samarbete mellan lärarna i alla årskurser genom elevens skolgång. Men det blir inte så stor förändring utan en annan metodik bara, säger han.

Den 18 maj ska de nio mest intresserade kommunerna träffas igen och besluta om hur man ska gå vidare. Förmodligen kommer man ansöka ytterligare en gång om att få bli försökskommuner.