Debatt


Susanne Eriksson
  • Susanne Erikssons får inte någon fungerande skolgång. Barnen på bilden har inget med innehållet artikeln att göra
Fria.Nu

'Läs skollagens 4 kapitel!'

Jag är en ensamstående mamma med en son på 14 år. Jag har sedan 2002 kämpat för att min son ska få en fungerande skolgång och även en diagnos.
Min son har sin diagnos klar nu. Selektiv mutism och Autism. Men skolfrågan är ännu inte löst.

Det finns 2 skolor i Göteborg som är anpassade efter hans problematik. I dessa skolor är det fullt. Det är mycket svårt att få en plats där. I den skola han tillhör, Gunnared kommun, kan han inte gå för sin problematik.

Det finns en liten grupp som tillhör denna skola som skulle ta emot honom men har nu sagt att dom kan inte ta emot honom på grund av hans behov.

De kan inte tillgodo se dessa. Enda sättet de kan ta emot honom är att han har en assistent. Detta vill inte skolan gå med på eftersom utnyttjande av assistent ofta medför ett utpekande som annorlunda för den elev som har assistenten. Därför anser skolan att utnyttjande av sådana resurser ska ske restriktivt. Skolan försöker i största möjliga mån att utnyttja pedagogiskt utbildad personal.

Skolan har en ekonomiskt ansträngd situation vilket gör att de hela tiden tvingas att prioritera. I rådande situation har de valt att prioritera personal till skolan som kan undervisa grupper.

Rektorn kommer ytterligare med en ursäkt varför han inte kan ge min son en assistent. Han sa att han jobbar inte med assistenter för att de är outbildade. Så detta innebär att min son inte har någon skola och kommer inte få någon.

Svaret från rektor och skolchef är ju bara hur korkat som helst! Jag kan inte alls förstå hur de tänker. Så han anser att han gör K en tjänst då han inte får assistent och riskerar bli 'utpekad'. Att ingen ska bli utpekad eller mobbad på en skola är faktiskt också skolans uppgift att förhindra. Deras argument är så dumma så man tror inte det är sant. Men vem bryr sig vad han tycker? Det är väl vad min son behöver som är viktigast? Eller är det inte så?

Vems ansvar är det att se till att min son kan gå i skola. Vems ansvar är det att se till att min son får den hjälp och stöd han behöver?

Ska den här grabben gömmas undan hemma i lägenheten, isoleras från andra, fråntas möjligheten till ett socialt liv...för att en skolchef och rektor säger 'vi har inte råd och vi tror inte på idén'. Jag säger bara en sak till dessa personer: Läs skollagens 4:e kapitel och skäms!!!!

Skolverket riktar, efter att ha utrett min sons skolsituation, kritik mot Göteborgs kommun för att inte ha levt upp till författningarnas krav. Och för att inte ha tillgodosett K: s rätt till särskilt stöd och rätt till utbildning.

Jag har hållit på sedan 2002 att han ska få en assistent och en fungerande skolgång. Som läget är nu har min son hemundervisning 4 1/5 tim per vecka. Är det så här han ska behöva ha det?

Jag blir så arg frustrerad över att min son inte har någon skola att gå till trots att det idag är skolplikt. Jag har nu under flera sammanhang anmält skola och myndighet till skolverket men inget händer. Vänta och avvakta, det är vad jag får höra.

Ja, det har jag nu gjort sedan 2002. Min son är nu 14 år och har ännu ingen skola att gå till. Så vad gör jag när ingen tar ansvar eller gör något åt saken.

Jag är arg och ledsen på detta samhälle där ingen bryr sig eller reagerar. Vem ska förklara för min son att han har ingen rätt att gå i skolan och han har ingen rätt att få en assistent för det kostar.

Vad tror ni han kommer att tänka? Tror ni att han kommer tro på samhället och på framtiden. Att han är värd något. Han har problem som det är med sitt funktionshinder.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria