Olika uppfattning om konventionen bland samer
Lars Nila Lasko, Same ätnam, håller med om att förhalandet av konventionen lett till onödiga konflikter mellan samer och svenskar. Håkan Jonsson, jakt- och fiskesamerna, menar däremot att konventionen lätt kan bli meningslös för andra än de renägande samerna.
Lars Nila Lasko, jurist och ordförande i Same ätnam, den äldsta samiska riksorganisationen, har suttit med i både samerättsutredningen och i ILO-utredningen. Han tycker att slutsatserna i avhandlingen är riktiga.
– Den försenade ratificeringen har skapat oproportionerliga konflikter här i Norrland. Till exempel driver det lokala Kirunapartiet som sin huvudfråga att inte ratificera ILO 169.
Han berättar att även andra partier har hakat på den trenden och att insändarsidorna är fyllda med debattinlägg som överdriver konventionens betydelse. Det har påverkat riksdagsledamöter från Norrland att bli mer negativa till konventionen.
– Människor är rädda för att förlora sina jakt- och fiskerättigheter och varnar för att utvecklingen i området hejdas, till exempel att gruvdriften kommer att stoppas vid en ratificering.
Lars Nila Lasko menar däremot att konventionen i praktiken inte kommer att märkas för gemene man, utan mest kommer att betyda att samerna får ökad möjlighet till förhandlingar med till exempel gruvbolag och skogsägare.
– När vi ratificerar konventionen kommer regeringen att ha stor handlingsfrihet gentemot ILO när det gäller att implementera konventionen.
Och det är just detta som Håkan Jonsson, ordförande i sametingets största parti jakt- och fiskesamerna, som representerar de icke renägande samerna, är mest rädd för.
–I diskussionerna om utökade rättigheter för samerna talar både staten och Peter Johansson bara om de renägande samerna.
Håkan Jonsson menar att ILO, som är en arbetsorganisation, lätt kan följa regeringens linje och ge de renägande företagarna ytterligare rättigheter men inte inkludera de icke renägande samerna i konventionen. Regeringen har under många decennier betraktat samer bara som renägare och bara gett dem utökade minoritetsrättigheter. De icke renägande samerna, som traditionellt levt på jakt och fiske, eller som förlorat sin renhjord, har betraktats som svenskar, anser Håkan Jonsson
Han befarar att konventionen leder till ytterligare segregering för de samer som inte är medlemmar i en sameby.
– Därför är en förutsättning för en ratificering att alla samer omfattas av konventionen.
