Integration handlar om oss själva!
Varje människas möjligheter att få forma sitt liv ska varken begränsas eller möta hinder. Men ändå händer det varje dag. Det vet vi. Men vi vet inte alltid vad vi ska göra för att alla människor ska få tillgång till samhället på lika demokratiska villkor. Den socialistiska lösningen att ta fram planer som ska passa för grupper av människor fungerar inte, anser Agneta Granberg och Susanna Haby.
Vi menar att det handlar om att våga bryta mönster, att våga och vilja se vad som sorterar vissa från och andra till, exempelvis bostäder och arbeten. Det handlar egentligen om oss själva, om våra egna fördomar och preferenser.
För att veta vad man ska göra behöver man ha klarat ut tre frågeställningar. Vad, när och varför händer det. Handen på hjärtat, vi som lever i majoritetskulturen vet oftast alltför väl vad som händer och när det händer. Det händer i olika utsträckning och på olika sätt varje gång när för stora olikheter möter varandra utan ömsesidig förståelse och acceptans.
Skillnader i namn, hudfärg och språk är påtagliga attribut till skillnad från de inre kvaliteterna. De yttre syns men för att se de inre måste man lära känna varandra.
Integrationen eller acceptansen för olikheter börjar hos var och en då det är en värdemätare på hur toleranta vi är mot olikheter i förhållande till oss själva.
Därför behöver våra kunskaper öka och vi behöver lära oss förstå våra fördomar och hur de uppstår. Människor pratar gärna om varandra utifrån stereotypa föreställningar som ger inlåsningseffekter i roller. I Sverige är de sociala koderna viktiga och inte lätta 'knäcka'.
Etablerade svenskar vill gärna att andra ska anpassa sig till 'vår' standard i 'vårt' välordnade samhälle. Debattämnena avslöjar vad etablerade svenskar tycker och inte alltid vill ha och gärna sorterar bort. Ibland handlar det om lagöverträdelser som hedersrelaterat våld, men andra gånger om okunskap eller fördomar som i debatten om slöjor.
Vidare är det också angeläget att öka medvetenheten om hur ofta det moraliseras utifrån värderingar som inte stämmer överens med andra människors föreställningar om till exempel maktföreställningar.
Varje människa är unik. Därför är det nödvändigt att sluta tro på och använda den sociala ingenjörskonsten. En bättre utgångspunkt är i stället att låta människor bli beroende av varandra i det civila samhället. Det är dags att börja lära av varandra om inte om varandra.
För att nå ett framgångsrikt integrationsarbete behövs en hel del av självrannsakan och reflektion över var våra egna värderingar om det som kan verka annorlunda eller som vi inte känner till. Vi vill därför att det fortsatta integrationsarbetet sker öppenhjärtligt, medvetet och utgår från det omvända synsättet, det vill säga, utan planer - med början hos oss själva.
